Vissa traditioner och vissa saker vill man gärna bevara medan andra kan kvitta. Jag har en broderad duk som brukar få komma fram till Första Advent. Det är inte jag utan min svärmor som har broderat den. Jag fick den någon av de första jularna vi firade ihop. Varje hörn har en bild som hör ihop med en högtid. Just nu är det bilden för Advent som får vara i blickfånget, men snart snurrar jag lite på duken så att Luciabilden får komma fram.
Måndagen började som vanligt. Första lektionen klarades av och det blev rast. Det var min kaffevecka så jag skyndade till personalrummet där struvorna låg i sin burk redo att avnjutas. När jag satte mig ner i soffan, kom solen fram och strålade in med full styrka genom fönsterrutorna. Det är trevligt med solen som äntligen tittar in till oss, men för oss som har ont av migrän ibland kan den vara förödande. Genast började det flimra för ögonen. Jag försökte blunda och slappna av för då kan det försvinna om jag har tur. Det blev lite bättre, men sen kom järnbandet runt pannan. Det var bara att acceptera och skynda sig hem.
Hunden blev förstås glad när jag kom hem så fort, men jag ville ju inte leka med honom utan ramlade ner i sängen bakom fördragna gardiner några timmar. Efteren stund föll jag i sömn och det brukar hjälpa. Jag vaknade och kunde resa mig utan att ha alltför ont i skallen. Efter lite mediciner och lite mat var jag så pass bra att jag kunde följa med på kvällens aktiviteter.
Det var personalfest på Höganloft vid Isaberg. Vi var ett tjugotal kollegor från Hanahöjskolan och fritidsavdelningarna som åkte dit. Det är trevligt att göra något sådant tillsammans, särskilt när arbetsgivaren betalar kalaset.
Först skulle vi göra julgodis. Vi delades in i tre grupper. Varje grupp gjorde tre olika sorters julgodis. Det var en sort med marsipan kryddad med glögg, knäck med polkagriscrisp och Rocky Road.
Alla satte igång med godistillverkningen. Vi hade det mysigt och glatt vid arbetsbänkarna. Alla ingredienser, arbetsredskap och recept fanns på plats och personalen hjälpte till när vi behövde något. Det var lite dåligt med träslevar men vi fick improvisera lite med slickepottar och andra redskap.
Jag och skolsköterskan fick ta oss an knäcken i vår grupp. Det var ingen av de andra som ville det. Det tog sin tid för spisarna var inte riktigt på alerten. Vi var nog sist färdiga av alla, men knäcken blev bra till slut.
Vi hällde upp den sega knäckmassan i formarna och sen tog personalen hand om godiset som fick vila i kylen ett tag medan vi fortsatte till nästa programpunkt på agendan.
Nu var det dags för mat. Det blev inte julmat utan vanlig supé. Först åt vi en blomkålssoppa med en klick skum och smaksatt olja. Den var jättegod och tog slut alldeles för fort. Till denna delikata soppa fick vi en toast.
Huvudrätten bestod av kyckling med rostade rotfrukter, tomatsås och en god klick med örter. Den var också riktigt god. Eftersom jag inte ätit någon lunch tidigare på dagen, var jag ganska hungrig och snart hade jag skrapat rent på tallriken. Måltiden avslutades med en kopp kaffe. Det hade varit got med en pralin, men godiset fick vi ta hand om och dela upp mellan oss efteråt.
Sen åkte vi hem med våra pappersstrutar fyllda av julgodis. Jag provade en knäck men resten får jag smaka på en annan dag. Då har både maken och jag kommit hem med julgodis från jobbet. Han var på chokladprovning med Alfred Kulling förra veckan. Han hade då med sig en strut praliner. De smakar säkert mycket bättre än de vi gjorde idag, men kul hade vi tillsammans i alla fall. Det är roligt att göra något annorlunda med sina jobbarkompisar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar