Då har det blivit jul igen. Julaftonen började på traditionellt sätt i vårt hus. Alla sover och vaknar när man vill. Frukost fixar man själv, men kl 11 blir det gemensam fika. Då börjar julaftonens program att gälla. När jag vaknade, var det tyst och tomt. Det blev en enkel frukost och promenad med hunden. Det visade sig senare att maken också tagit en lång promenad uppåt skogen, men jag åkte innan han var tillbaka.
Det hör inte till vanligheterna att jag smiter iväg på julaftons fömiddag, men så blev det i år. En geocachare från Göteborg firade jul i Gnosjö och inbjöd alla lokala geocachare till ett enkelt och kort event.Först verkade det som om han skulle bli ensam deltagare, men sen kom en will attend-logg från Ardbeg10. Jag lyckades utverka tillstånd fram familjen att åka. Så det blev vi tre som möttes och pratade en stund. Vi signerade loggboken och bjöds på en skumtomte. Sen önskade vi varandra God Jul och åkte vidare. Jag åkte förstås hem för att fortsätta dagens program med familjen.
Hemma i Rannäs var kaffet rykande klart och grabbarna hade bullat upp ur förråden. När jag kom, ropade de: Var är nötkakorna? De får man gömma om de inte ska försvinna direkt. Eftersom juniorerna hade ockuperat TV:n för sina spel, fick maken och jag titta på när julfreden utlyses i Åbo på datorn i stället. Det är en gammal tradition vi har att lyssna på den gamla kungörelsen om julfred, manskörens sång och Björneborgarnas marsch med musikkåren. Sen är det jul.
Därefter börjar vi plocka fram alla rätter till julbordet. De andra fick hjälpa till med olika rätter. Sen åkte maken och hämtade sin far på hemmet där han bor.
Det blev ett traditionellt julbord i år också. Jag tror inte vi glömde något. Det mesta var ju klart och behövde bara läggas upp eller värmas.
En del gillar att doppa i grytan. Det hör inte till mina favoriter på julbordet, men det är klart att de ska få göra det.
Mina favoriter är sillsalladen och skinkan. Ägghalvorna är inte heller dumma. Därefter kommer sillen och köttbullarna. I år köpte jag Janzons frestelse, men den var lite för salt enligt vår mening.
Sen högg vi förstås in på läckerheterna. Det blev alldeles tyst vid matbordet. Det tolkade jag som att de gillade maten.
Efter maten delar vi de få julklappar vi har. Vi köper inga mängder och inga dyra saker. Pojkarna fick skor resp kängor, men de behövde dem direkt så de slog vi inte in.
Det blev lite pappersprassel i alla fall. Svärfar gillade sockarna jag stickat till honom. De skulle han ha på fötterna när han är på hemmet.
Takko gillade också valda delar av julmaten. Men mest gillar han nog att vi är hemma hos honom mer än vi brukar. Idag fick han vara hemma själv en stund. När svärfar skjutsats hem, gjorde vi oss i ordning för att åka till Kolvarp och fira med släkten. Alla kunde inte vara med i år. En del firar på annat håll, men vi träffas senare i helgen.
I år var vi tre syskon med familjer, mamma och hemmes väninna Greta. Alla droppade in efter hand hemma hos mamma. Till slut var alla på plats och då blev det julgröt. Det är gott efter allt det andra.
Vi skulle ju inte ha så mycket julmat sa vi, men jag tyckte bordet blev fullt i alla fall. Fast det är ju frivilligt att äta av det man vill. Vi hade bidragit med lite var som vi brukar.
Kusinerna träffades och det blev trångt vid borden. Vi blev 17 personer trots att inte alla var med. Det kunde varit åtminstone sex till.
I år hoppade vi över julklappsleken. Den enda som fick en julklapp att öppna var min syster. Hon fick en sjungande älg. Först fick vi inte i gång den, men det löste sig när vi hittade knappen att starta den med.
Vi skrattade alla åt älgen som klappade i händerna (eller snarare klövarna) och sjöng "Let´s twist again". Gladast var nog egentligen givaren.
Traditionsenligt läste vi Julevangeliet. I år var vi moderna och läste från bibelappen i min mobil. Det var kusin Natalie, veterinärstudenten från Polen, som fick äran att läsa. Så sjöng vi en julsång, Nu tändas tusen juleljus.
I stället för julklappsleken hade kusin Ida ordnat ett Julquiz. Det såg vi fram emot. Hon hade riggat upp datorn och TV:n. Vi delades in i tvåmannalag. Jag hamnade i samma lag som min mamma.
Först var det tio tipsfrågor. Där hade man ju chans att gissa åtminstone. Sen var det ett gäng frågor där vi skulle skriva svar. Då blev det svårare.
Alla lagen lade pannorna i djupa veck och funderade. Ibland lyckades vi klura ut rätta svaret, ibland inte.
Frågorna var lite blandade men med jultema. Mamma och jag lyckades riktigt bra. När vi hade rättat varandras svarskuponger, visade det sig att lekledarens man och bror lyckats bäst. Därefter var det mamma och jag på delad plats med syster och svåger.
Vinnarna avstod från vinsten. Så vi andra fick varsitt paket med lite godsaker. Vi fick te, knäckebröd, marmelad och choklad. De andra tog paketet med kaffe i stället för te.
Min bror hade bakat en engelsk julkaka. Så sen blev det kaffe eller te och julkaka. I år har jag inte gjort någon sådan här fruktkaka så den smakade gott. Han hade aprikoser, russin och torkade blåbär i den och lingon på glasyren.
Sen var det dags att åka hem till oss. Vi packade ihop våra saker och gick ut till bilen. Nu hade temperaturen sjunkit och hemmavid låg det ett lite frostigt snölager på marken när hunden och jag gick var sena kvällsrunda. Sen öppnade vi mammas presenter till oss. Vi fick en vacker julblomma och lite andra saker.
Det är tur att vi kan sova länge imorgon för sen satte jag mig vid mitt nya tangentbord (julklappen från sonen) och kollade vad som hänt. I mejlboxen fanns 24 nya mystar. Så spännande! Jag var tvungen att lösa några av dem även om de var i Halmstad. Dessutom chattade jag lite med en ung geocachare som ville ha lite hjälp med att lösa en annan myst. Det är trevligt om man kan hjälpa till. Det håller igång hjärncellerna. God Jul!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar