Family Reunion

Första lediga dagen på jullovet var det skönt att sova lite längre. Maken meddelade att det snöade utanför fönstret. Eftersom jag igår kväll läste en bok där huvudpersonen hamnade i ett ymnigt snöoväder så förväntade jag mig nästan en meter snö utanför dörren. Lite besviken blev jag allt när det bara var ett tunt lager pudrat över marken.

Hunden och jag tog en runda när vi ätit frukost. Det var milt i luften så vi förstod att den här snön inte skulle vara till jul. Den skulle smälta bort under dagen.

Den lilla julrosen i det blå fatet som står på trappan till verandan har en stor knopp nu. Tänk om den kan slå ut till jul. Vi gladdes åt den på vägen in till förmiddagsfikat, åtminstone jag, hunden kanske inte brydde sig. Maken hade fixat kaffe och tinat bullar åt oss medan vi var ue på promenaden.

Sen lämnade vi hunden att vakta huset och tog bilen till Växjö. Det var lite snöblaskigt på vägen. I mina hemtrakter var det mer snö vid vägkanten än här, men vi susade förbi ner mot Kronoberg.

Först åkte vi hem till sonens tillfälliga bostad i kusinens lägenhet som han lånat den här månaden. Han hade packat innan vi kom så vi kunde stuva in allt i bagaget direkt. Nästa stopp var vid Samarkand. Vi hade tänkt shoppa lite julklappar, men när jag skulle betala sonens utprovade julklappskängor, upptäckte jag att plånboken inte fanns i väskan. Jag förstod med en gång att den nog inte var stulen utan låg kvar hemma i skolväskan. Vi fick lägga undan paketet och hoppas på att maken kunde lösa ut det, när han kom från sin shoppingrunda.

Utanför butiken spelade en liten blåsorkester julmusik för oss. Det var mest ungdomar och det lät riktigt bra när de spelade. Vi hittade maken på Clas Ohlssons och han kunde sen lösa ut paketet åt oss. Yngste sonen meddelade att han anlänt från Karlskrona och väntade som avtalat vid McDonalds. Han hade liftat med en kompis. Vi lastade in hans packning i bilen innan vi letade upp ett matställe.

Förra gången hade växjösonen och jag ätit pizza på ett ställe. Nu valde vi den asiatiska buffén i stället. Vi gillar alla i familjen det asiatiska köket så det passade bra. Det lika trångt den här gången, men vi hittade ett ledigt bord där vi kunde klämma ner oss.

Maten smakade bra och eftersom man fick plocka till sig vad man ville ha själv så blev det lagom mycket på tallriken. Maken fixade en tallrik till mig för jag vaktade bordet. Det kunde varit lite mer grönsaker, men det jag fick var gott.

Innan vi ställde färden hemåt handlade vi lite inne på den stora ICA-affären. Den var hur stor som helst. Bara naturgodisavdelningen var dubbelt så stor som mjölkkylen i vår lilla affär. Vi hittade en genväg till maten och slapp gå hela vägen runt alla avdelningarna. Mjölk, smör, yoghurt och lite bröd hamnade i korgen. Där hamnade också fyra saffranssemlor till kvällsfikat. När vi kom ut på parkeringen, skymtade vi solen mellan molnen. Sen åkte vi hem och välkomnades av en skällande hund som förstås ville ut en liten runda igen.