Grön glädje och svartvit sorg

En kylig arbetsvecka är till ända. Det känns som om sommaren glömt oss. I vanliga fall har vi så här års plockat fram de lite kortare byxorna och sandalerna, men i år är det fortfarande fleecetröja och vantar.

Det är bara på kullen som vi ser att våren övergår i sommar. Sakta men säkert öppnar sig liljekonvaljerna och sprider sin försommardoft och vi njuter trtos att det är kyligt i luften och småduggar mest hela tiden.

På andra sidan stigen har några förvildade fänrikshjärtan börjat blomma bland allt det gröna. De har väl kommit dit med kompostmaterialet från trädgården.

Hunden och jag tar våra dagliga promenader i ur och skur. Den där regnjackan jag investerade i var ett bra köp. Mellan regnskurarna skiner solen. Idag var det verkligen växelväder. Vi hade friidrottsdag på skolan. Precis när uppvärmningen var klar och tävlingarna skulle starta, började det regna, men eleverna genomförde grenarna ändå. Jag hade tur för min uppgift den här dagen var att bemanna sekretariatet och hålla koll på alla resultat. Det kunde jag utföra inomhus.

Egentligen skulle skulle vi varit i Hånger, men för nån vecka sedan kom en lastbil och tippade av jord över deras löparbanor. Förskolan behövde en större utegård. Kommunikationen mellan de olika förvaltningarna i kommunen verkar ju inte fungera särskilt bra. Nåväl, hos oss fanns det fortfarande möjlighet att genomföra friidrottstävlingar. Vi blev lite oroliga när det kom en grävskopa och grävde upp längdhoppsgropen, men det visade sig att de fyllde på nytt material i stället.

Eleverna var i alla fall glada under dagen och gjorde sitt bästa Alla kan ju inte vinna, men de kan göra så gott de kan. De bästa i varje gren och årskurs får diplom, men det är också en tävling mellan skolorna. I år var inte Kärda med så det var bara Hånger och Forsheda som möttes. Alla resultat räknas då vi räknar ut ett medelvärde och jämför resultaten i varje gren. Tävlingarna avslutas med att vi avslöjar vilken skola som tagit hem vandringspokalen det här året. Det blev Hanahöjskolan i Forsheda som får behålla pokalen ett år till.

Jag åkte hem och gick en runda med hunden innan jag åkte till stan för att köpa nya gympaskor och ett par lätta finskor. Sen åkte jag hem igen för lite fredagsmys.

Idag förmörkades himlen inte bara av regnmolnen utan också av sorg. Min kompis har mist sin kära vän. GeoTess finns inte längre ibland oss. Hon blev 15 år 3 månder och 3 dagar och det blir ett tomrum efter henne. Hon har varit med oss på många geocachingturer. Vi kommer att sakna henne länge.

Fina Tess!

Det finns en rondellmyst i Värnamo som jag tillägnade Tess. Den får nu vara en minnescache, In memory of Tess.