Fredagen på lovet var vikt åt en cachingtur till Växjö. Det bestämde vi redan för ett tag sedan. Det var premiärturen för vårt nybildade team, Team CICK. Katrin och jag har ju varit ute många gånger ihop, men nu fick vi assistans från Carina och Camilla. jag plockade upp Camilla i Forsheda och Katrin i Värnamo. Carina möte upp vid Grand Samarkand i Växjö. Sen kunde vi ge oss på gömmorna där.
Först blev det en gömma i närheten som vi faktiskt letat efter en gång nån annan vinter. Det var snö och vi letade bland stenar vd'id Arenastaden. Då gav vi upp. Den här gången hittades burken, men jag tror den har flyttats sen sist. Sen åkte vi till en av cacherna i Alfabetsserien som gäckat Katrin och mig flera gånger. Alfabetsserien kom vid Luciaeventet 2011 och vi har loggat ganska många av dem vid tidigare besök i staden. Nu hade vi fått ett litet tips och ville göra ett nytt försök. Vi hittade burken, men den saknade lock så vi fick laga den lite provisoriskt och meddela cacheägaren.
Sen var vi uppvärmda och redo att ge oss på gömmorna i Fyllerydsskogen. Vi åkte till VAIS-torpet och parkerade där. Här fanns en runda med ett antal cacher som hette Fylleryd och ett nummer. Dessutom fanns Attributserien, som kom vid Luciaeventet 2012. Alla gömmor som släpps vid Luciaeventet är välgjorda och roliga att logga. Jag ger inga länkar den här gången för att inte avslöja för mycket, men det blir lite bilder från några av dem.
Vid många av gömmorna var det bra att vara ett team. Det blev enklare när man kunde hjälpas åt. Ibland behövdes tålamod, en stadig hand eller flinka fingrar. Ibland var det bra att vara lång.
Den här fredagen var det ju Alla hjärtans dag. Vi hittade en passande loggbok i en av burkarna. Den hade formen av ett hjärta och den blev vi glada av och skrev gärna teamnamnet däri.
Vi följde stigarna som ibland var breda och ibland lite smalare. Det gick rejält uppför ibland för att strax därpå luta nedåt igen. Här hittade vi en gammal spång med murkna och hala bräder. Det var tur att vi inte behövde gå så långt på den för den var både sned och vind.
En av gömmorna hade jag redan besökt i maj förra året. Det var den dagen jag loggade min tvåtusende cache. men den var rolig så jag hängde gärna med de andra dit en gång till. Denna var en letterbox och krävde lite klurande för att få tag på slutgömman och kunna logga i boken. Någon av gömmorna var en multicache, men de flesta var vanliga traddar ibland med finesser och tankeklur för att kunna komma åt loggboken. Sånt är kul, särskilt när man kan klura tillsammans.
Det var inte alltid lätt att hitta rätt väg till gömmorna. Vi följde för det mesta stigarna, men här ville vi gena och det gick inte så bra. Vi kom fram till stora diken som spärrade vidare framfart. Så vi fick gå tillbaka och runda det här svårframkomliga området.
Camilla lyckades logga sin hundrade gömma medan vi var ute och det ville hon föreviga. Vi var som synes flera som sparade det cachingminnet i bildformat. Sen återvände vi till VAIS-torpet där bilen var parkerad. Då hade vi gått 5,3 km och vi började bli lite hungriga. Vi tog bilen till snabbmatstället och beställde lite ny energi. Det var skönt att komma inomhus ett tag och sitta ner en stund och vila. Det var inte så kallt egentligen, men ibland kändes det i fingertopparna när man skulle logga.
Styrkta av maten kunde vi fortsätta att leta burkar ett tag till. Vi hamnade i närheten av ett stort sopberg. Här fanns flera roliga gömmor.
Vi fick klättra uppför den branta slänten för att komma upp på det som såg ut som en platå. Det fanns gott om fjolårsväxtlighet. Så det kanske var tur att vi kom vid den här tiden på året. När det grönskar kanske det blir svårare att ta sig fram bland de höga växterna. Det märktes att jorden innehöll sopor för de tittade upp här och var.
På nervägen igen tog vi oss fram genom ett buskage som påminde oss om medelhavsområdets olivlundar. men det var inget medelhavsklimat här och nu. Vi kom ner i granskogen och loggade den sista gömman i det här området. Sen återvände vi till bilen.
Innan vi åkte hemåt passade vi på att logga ett par mystar som vi löst hemmavid. Sen var vi nöjda med dagens fynd och bestämde oss för att avsluta den trevliga dagen. Vi lämnade av Carina vid hennes bil på parkeringen vid Grand Samarkand och vände hemåt. För min del blev det 15 cacher loggade den här dagen.
När jag kom hem hade maken åkt till tonårssamlingen i kyrkan. Men han hade lämnat kvar en bukett tulpaner som jag kunde njuta av medan jag tittade på På spåret. Han hade också fått en liten valentinpresent av mig. När vi åkte förbi stationen på morgonen, lämnade jag en ask med geléhjärtan i hans bil som står parkerad där. Han åker ju tåg till jobbet. Vi brukar inte fira Valentindagen så, men ibland är det kul att hitta på en överraskning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar