Tankstället 5 år

Tänk att det har gått 5 år sedan jag skrev det första inlägget här på bloggen. Egentligen var det i onsdags som jubileet var, men då hann jag inte skriva något. 

Mitt första inlägg kom 19 februari 2009. Från början hade jag inga bilder och jag skrev mest om tankar och funderingar. Jag har märkt att det har blivit mindre av det på senare år. Det kanske inte innebär att jag tänker mindre, men jag har kanske mindre tid och ork att klä tankarna i ord och bokstäver. I det första inlägget angav jag mina intentioner med bloggen. Det började så här:

"Du har kommit till mitt tankställe. Åtminstone hoppas jag att det ska få vara det. Jag tänker mig ett tankställe som en plats där man kan få fylla på sina tankar. Mina tankar om olika saker och händelser kanske kan få bli bränsle för dina tankar och ta dig ett steg längre. Jag lovar inte att skriva varje dag. Det löftet tror jag inte att jag kan hålla. Men jag vill skriva så ofta jag kan om tankar, händelser, bibelord eller andra citat, som satt igång mina tankar och funderingar."

Lyktan på Anna-Lenas trappa

Det tog ett tag innan jag fick respons från någon. Det var den 7 mars som den första kommentaren kom. Det var femfemman som nyligen börjat blogga på sitt håll. Så småningom lärde vi känna varandra även IRL. Fortfarande är det nästan bara hon som skriver kommentarer. Det är annars något som jag uppskattar och önskar inför fortsättningen att fler skulle vilja och våga skriva en liten kommentar. Så här skrev hon då:

"Hej! Satt här och surfade och kollade på lärare som bloggar... jag började ganska nyss... och märker att det är bra för hjärnan.
Kul att läsa om hur man har det i Forsheda, det ligger ju inte långt ifrån Grimsås där jag bor.... men i på andra sidan smålandgränsen... lovar att läsa igen!"

Vi har träffats ett antal gånger sedan dess. Idag blev det ett spontanbesök hemma hos henne när jag och Katrin var ute på en geocachingtur i Grimsås. 

Takko får ofta vara med på bilderna

Det gick nästan ett par månader innan jag lärde mig att infoga bilder. Då blev det genast mycket roligare. Fotografering är ju något jag tycker om. En bild kan ju säga mer än tusen ord, sägs det. Sedan dess har jag lagt ut många bilder. I början var de små. Numera gillar jag de stora bilderna bäst. 

Rannäs just nu

Jag skriver om det jag upplever. Ibland handlar det om kyrkan, ibland om skolan. Det blev tråkigare att skriva om skolan när jag inte längre fick lägga ut bilder från skoldagen. Det var ett beslut som fattades i kommunen att de bilder vi tar i skolan stannar där. Det handlar förstås om integritet. Så numera blir det sparsamt med både bilder och texter om min arbetsplats. De bilder jag lägger ut är jag noga med att de inte visar några elever utom möjligen någon kroppsdel som inte kan identifieras. 

Det har blivit mer och mer om mitt senaste intresse, geocaching. Det kan bero på att det är lätt att skriva om och oftast har jag bra bilder att illustrera med. Det kommer säkert många fler rapporter från mina utflykter till burkarna. Jag har ju träffat många nya vänner och bekanta genom geocachingen. Dessutom kommer jag ut och rör på mig. Senast idag var jag och Katrin ute. Så det kommer väl en ny berättelse vilken dag som helst.

Ibland berättar jag väl också om andra intressen. Stickning har det blivit en hel del den här vintern. Men mycket av det lägger jag på min andra blogg, Ingapyssel. Det är en renodlad pysselblogg, men jag vill inte att den här bloggen ska specialisera sig. jag vill fortsätta att skriva om lite av varje som faller mig in. 

Från början skrev jag mer om mina tankar och funderingar om kristen tro. Då och då kommer det väl fortfarande sådana inlägg. Jag hoppas att det kan bli lite fler framöver, men ibland räcker inte tid och ork till. Tankar tar tid, som Bodil Jönsson skrev, och tid är ofta en bristvara. 

Fem år har gått. De har gått fort. Ändå har mycket hänt och mycket har förändrats. Om fem år hoppas jag att bloggen fortfarande finns kvar. Då kanske jag har mer tid för då lär jag vara pensionär. Den som lever får se. 

Tack, alla som valt att läsa mina tankar! Tack för all respons! Jag hoppas ni fortsätter att följa mina funderingar om livet i smått och stort.