tisdag 11 februari 2014

Tre damer på forntidsresa


Det skulle regna den här måndagen på sportlovet och det gjorde det på förmiddagen. Jag satt hemma och väntade på en leverans som skulle komma klockan 10. Sen skulle jag åka till stan för vidare transport söderut med Katrin och Tess. Vi tänkte åka till Ljungby och geocacha för där skulle solen finnas. Leveransen dröjde och vid klockan 13 fick jag nog och gav mig av. Om de var så försenade, kunde de väl hört av sig. Jag rattade för andra gången den här dagen mot stan. Första turen gick redan vid halv 8 då jag skjutsade in sonen till tåget. Yngste sonen har ju besökt föräldrarna den här helgen, men nu bar det av ner till Karlskrona igen.


Idag siktade vi in oss på platser med historia. Första gömman var en multi som jag besökt förut när det var mörkt. Den fanns vid ett gravfält i Eka, alldeles bredvid E4:an, men vi fick köra en runda för att komma hit. Det var en intressant och vacker plats. Multin hade flera steg. Vi fick börja vid informationsskylten och sen gå längs stigar bort mot gravkullarna för att samla lite siffror att använda till finalkoordinaterna. När jag var här förra gången, tyckte jag att en del av stegen var lite tveksamma. Å andra sidan så gjorde det inte så mycket skillnad om man räknade fel. Idag kom vi i stort sett fram till samma resultat och hamnade till slut på samma ställe.


Skillnaden mot förra gången var att det nu var ljust. Vi såg burken på håll och kunde logga utan problem. Platsen var sevärd och sådana gömmor gillar vi. Multicacher hör inte till mina favoriter annars, men nu har jag börjat logga lite fler. I Ljungby finns det gott om multisar. De flesta är nog tvåstegs som tur är.


Efter den första gömman, stannade vi och kollade på ytterligare en multi, men där hittade vi inte något av stegen. Så vi fortsatte. Jag visste att det fanns en enkel gömma vid en sjö på andra sidan kullen. Där var jag och sonen i somras och loggade. Vi tog promenaden dit så att Katrin kunde logga hon också. Nu fanns där ett nybyggt vindskydd på ena sidan som komplement till grillplatsen.


Vi fortsatte forntidsresan till ännu ett gravfält i Replösa. Här hade jag också varit för nästan två år sedan. Först studerade vi runstenen från 1000-talet med den intressanta texten: "Götrad gjorde denna minnesvård efter Astrad, sin fader, den bäste av fränder och tegner som i Finnveden fordom voro."



Sen tog vi en promenad till gömman. Här fick Tess visa hur duktig hon är på att hitta cacher. Det var en stor burk som hon hade vissa problem med att få tag i. Jag hade ju loggat förut så här fick de andra skriva själva.


Vi körde vidare mot ett gömma som hette The stubb. Den fanns uppe på en kulle. Alla tre damerna traskade uppför kullen, två av dem flåsade medan den fyrbenta skuttade glatt omkring på lätta ben. Vi hittade den fina gömman som inte var så enkel att lokalisera eller logga för den delen.

Det fanns en gömma till längre in som jag loggat tidigare, Tomtebo. Den glömmer jag nog aldrig. Vi fortsatte vandringen fram till den också. Så här skrev jag vid mitt förra besök:
På väg mot denna gömman kör vi efter en polispiketbil. De svänger av i rondellen och vi fortsätter rakt fram, hunden och jag med geobilen. Sen svänger vi in på gatan och parkerar där den slutar. Då upptäcker jag att polispiketen följt efter oss och stannat precis bakom. En polisman hoppar ur och vill se mitt körkort. Det var helt i sin ordning. Sen ville han att jag skulle blåsa. Det provet klarade jag också galant. De andra poliserna i bilen hade kollat upp min bil. Den var också helt i sin ordning. Tack och adjö! De frågade aldrig vad jag gjorde där med en GPS om halsen och ficklampa i handen. De kanske förstod. Grannen blev lite nyfiken och när polisbilen försvunnit tittade han ut över häcken och frågade vad som var på gång. En vanlig rutinkontroll, sa jag. 

Sen tog jag med mig hunden och promenerade mot gömman. Ficklampan glappade fortfarande så det blev lite knepigt att leta. Vi hittade tomten som satt på plats och vaktade. jag brände mig på några nässlor. Det var starka doningar för de brände genom byxorna. Vi fick leta ett bra tag. GPS:en fladdrade i kapp med ficklampan. Vi var på väg att ge upp. Då kom en annan hund som var ute och rastade sin husse. Vi hukade oss ner och upptäckte tomtens hus. Sen dröjde det inte så länge förrän jag fann burken och loggboken. Tack för gömman! Tack för det lilla kvällsäventyret!

Idag hittade vi burken enkelt och Katrin kunde signera loggboken innan vi gick vägen tillbaka till bilen. Nu var vi lite trötta och hungriga. Så vi åkte till Ljungbystopp och tog en hamburgare på Sibylla. Efter maten tog vi en kort promenad till gömman vid Ljungbystopp, så att Katrin kunde logga den med. Jag hade redan hittat den. Sen gick vi till Citygross och köpte kaffe med tilltugg som efterrätt. Det blev även en påse med semlor att ta med hem till maken. Då hade vi laddat färdigt för fortsatt resa i forntidslandet.


Sista gömman för dagen fanns vid en 3500 år gammal bronsåldershög kallad Högarör. Det var bra skyltat fram till platsen så vi hittade enkelt dit och kunde parkera nedanför. Lagan flöt så stilla på andra sidan vägen och åkrarna.


Det sluttade uppför och än en gång pustade och stånkade vi. Konditionen är ju inte den bästa när man varit konstant förkylt snart ett halvår. Men upp tog vi oss.


Vi hittade den stora stenhögen som låg längst upp. Vi förstod varför den hette Högarör. Högt låg den och den här typen av hög kallas ju för rör. Tess flög runt och skuttade av glädje över friheten.



På andra sidan kullen tog granskogen vid. Nu bar det utför ner mot en liten bäck. Det var mjukt och skönt fjädrande på mossmattorna under granarna, men det blev mörkt under dem.


Vi hittade gömman och än en gång fick Tess plocka fram den åt oss. Legenden berättar om en drake som vakten en skatt som finns gömd i stenhögen. Vi hittade en liten beskedlig drake i gömman.


När vi loggat cachen, fick vi ta oss uppför kullen igen. Då såg vi stenhögen från andra hållet. Den var lika imponerande därifrån.


När vi återvände mot bilen, bar det utför igen. Det kan vara lite jobbigt för knäna att gå nedför sluttningar. men utsikten mot stan var det inget fel på. Man kan förstå varför de förlade gravhögarna på sådana här platser med fin utsikt. Skogen skymde lite annars hade vi även sett Lagan.

Nu var det dag satt vända norrut igen. Det blev tre loggar för mig och lite fler för Katrin. Det blev också en trevlig resa då vi fick se intressanta platser och uppleva vår historia. Vi lär återvända för det finns ju ett antal ologgade burkar i Ljungby och det är inte så långt dit egentligen..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar