söndag 8 februari 2015

Söndagssol och Gömgömme


Den här söndagen vaknade jag och upptäckte att solen sken för fullt där ute. Jag sov ganska länge, men så var det ju en ledig dag. Hunden och jag tog en lite längre promenad på eftermiddagen och då såg vi att snön hade reducerats en hel del.


Jag blev lite nyfiken på om snödropparna hade tittat upp. Jodå, en liten droppe lyste vit och fler var på väg. Små bladspetsar från andra lökväxter hade börjat kika upp ur jorden.


Vad härligt det är, när naturen börjar vakna igen. Trollhasselns hängen är stora nu och de lyste i solskenet. Man skulle kunna tro att våren är här, men det kan den inte vara förrän 15 februari, säger meteorologerna. Fast det är ju bara en vecka dit.


Det är tidigt, men fåglarna har redan satt igång med sina vårkonserter. Jag märkte det redan för ett par dagar sedan att det kvittrade på kullen när hunden och jag tog vår morgonrunda. För varje dag kvittrar det mer och mer.


Några vilsekomna lökar har hamnat utanför komposten. Där sticker de upp sina ljusgröna smala blad för att förvarna om kommande blomning. De brukar såsmåningom blomma i gult och lila, de förvildade krokusarna.


Molnen började samla ihop sig i tussar på himlen men solen sken fortfarande när vi gick upp mot skogen.


Någon hade kört av vägen och genat tvärsöver de plöjda åkern med sin motorcykel. Det kanske var samma person som brukar köra i Moenskogarna. Jag undrar om han har tillstånd från Länsstyrelsen för terrängkörningslagen gäller väl även här.


När vi så småningom kom ut på Moenvägen, hade solen börjat gå i moln. Då blev det genast lite kallare i luften. Trots allt värmer solen lite även så här års. När vi kom hem, lagade vi mat. Idag blev det pyttipanna på gårdagens potatis, purjolök och kassler. Lite rödbetor till det så smakade det riktigt bra.


Efter fikat på förmiddagen hade vi också varit ute på en runda. Hunden, maken och jag tog bilen en bit bort och sen traskade vi ut i naturen.


Vi befann oss då vid Forsheda gamla soptipp som numera endast är till för trädgårdsavfall. Det är inte alla som följer de reglerna som står uppsatta för vi hittade både plasthinkar, gamla madrasser och mycket annat som inte hörde hemma där egentligen.


Idag sken solen, men förra söndagen var det grått och mulet när vi var där och rekade. Då hade det kommit lite nysnö, men idag var snön fläckvis borta på vissa ställen.


Vi hade med oss en sak som vi ville deponera på platsen. Det kanske inte var riktigt enligt reglerna, men ibland måste man bryta mot de strikta reglerna. Alla geocacher skulle säkert av vissa betraktas som nedskräpning av naturen. Eftersom grejen var ganska tung och skrymmande, hade jag anlitat en medhjälpare. Jag förslog att vi skulle använda en pulka, så han skaffade något åt det hållet.


Vi hade tänkt ta en mindre brant väg till det utsedda gömstället, men kortaste vägen var ju nedför branten. Pulkor är ju avsedda för branter med snö så varför inte prova. Det gick alldeles utmärkt och snart var tingesten på plats.


Uppför branten gick det lite lättare. Då var inte den tunga grejen med. Vi återvände till bilen för att åka hem via den lokala mataffären. Hemma satte jag mig vid datorn och redigerade det sista på gömmans sida. Sen skickade jag in den för granskning. Efter 20 minuter hade Toa Norik, en av våra snabba reviewers publicerat den. Efter ytterligare 20 minuter lite drygt var den hittad. En stund senare kom näste man. Tre besökare fick den första dagen.


Utan att avslöja för mycket kan jag visa en liten spoilerbild som jag lade ut som teaser på Facebook. Namnet på gömman är Safe Deposit.


På kvällen var det gudstjänst i Missionskyrkan där maken hade hand om ljudet. Vi hade besök av Ulf Häggkvist från SAM. Han hade fått ämnet försoning eftersom det är veckans tema i våra 40 dagar med Guds nåd. Han höll en bra predikan över detta svåra ämne. Försoning förutsätter att det finns en konflikt. I konflikter kan det bli vapenvila och även fred, men det krävs ännu mer för att komma till försoning. Försoning återställer relationerna mellan parterna och återupprättar gemenskapen mellan dem. Egentligen är det detta som hela bibeln handlar om, försoningen mellan Gud och människorna.

När vi kom hem från gudstjänsten, tittade vi på Så ska det låta och drack en kopp te. Det är söndagskväll, men jag behöver inte kolla planeringen för morgondagen. Det är lov en hel vecka till.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar