söndag 14 februari 2016
Lov, love och rosor
Vid ettiden i fredags lämnade jag skolan för att ta sportlov i en hel vecka. Det kändes skönt attkunna pusta ut ett tag innan nästa hektiska period inleds. Jag åkte hem och tog med hunden ut en stund. Sen packade jag ryggan med lämpliga verktyg och gav mig av för att placera ut min nya månadsmyst.
Det här året har jag planerat att skapa en myst i månaden och nu var vi halvvägs in i februari. Så då var det dags att sätta ut gömman. Det var lite kallt om nosen, när jag parkerade GeoFabian och gav mig av över ängar och åkrar in i skogen för att leta upp ett lämpligt ställe. Till slut hittade jag ett sådant och kunde avsluta uppdraget med att spara ner koordinaterna.
Sen var det bara att åka hem och hoppas att mina spår skulle suddas ut. Men egentligen gjorde det inte så mycket om de syntes för jag hade gått lite kors och tvärs. Jag kompletterade cachebeskrivningen och skickade in den för granskning av en reviewer. Jag önskade få gömman publicerad som idag, men även en reviewer kan göra fel. Som tur var kom han snabbt på sitt misstag och drog tillbaka gömman inom ett par minuter. Ingen skada verkade ha skett, men några lokala cachare observerade händelserna.
På lördagens förmiddag åkte maken och jag till Smålandsstenar för att hämta hans bil där. Det blev första provturen för mig i den nya Kian. Jag måste ju lära mig hur den funkar. Innan vi hämtade den gamla SAAB:en tog vi en semla med kaffe på Göstas Café.
De har de godaste semlorna med rikligt med mandelmassa som innehåller bitar och inte bara är en slät smet. Sen hämtade vi SAAB:en och körde i karavan raka vägen till Värnamo och lämnade den vid verkstan. Nu är det SAAB:ens tur att renoveras lite. På hemvägen köpte vi med oss lite mat från Söderport. Dagens stora uppdrag var avklarat och vi kunde slappna av i soffan resten av kvällen.
Jag missade första delen av Melodifestivalen och kom in när fjärde bidraget levererades. Inte en enda låt som fstnade i min hjärna ändå, men man kan ju gissa resultatet. För mig spelade det ingen roll vilka som gick vidare. Jag ägnade mig lika mycket åt att sticka som att titta. Den nya mössan växer sakta men säkert. Hoppas den ska passa bra till min blå jacka.
Söndagen inleddes som vanligt med gudstjänst. Efter den var det fika och extra församlingsmöte då pastorn meddelade att han kommer att sluta sin tjänst till sommaren. Jag visste redan om det eftersom vi talat om det på styrelsemötet i tisdags. När vi kom hem, bytte jag om och satte mig sedan för att sticka lite och titta på skicrosstävlingarna i Idre på tv. Jag väntade på att klockan skulle slå två för då skulle min månadsmyst publiceras. Strx efter två kollade jag i datorn och där var den. Den var inte ensam. Det hade kommit en till ny bara 3,6 km hemifrån. Det var Sandhäll som släppt en cache dagen till ära, LOVE. Jag laddade ner koordinaterna i GPS:en och ropade till maken att jag åkte på en ny gömma. Det blev en fulparkering intill RV27.
Jag följde den gamla vägen in mot Forsheda och passerade grindarna. Sen var det knappt 100 m att gå. Ingen annan syntes till så jag kanske var först. Det var längesen jag FTF:at en gömma. Sist var nog vid Anna-Lenas event i september och innan dess i augusti, men då var det i stor klunga vid ett annat event. Dessförinnan var det nog i juni förra året. Under hösten har jag oftast varit sjuk eller alltför trött när plingen i mobilen har kommit. Det har i alla fall inte lockat mig att ge mig ut på jakt.
Nu var jag lite mer motiverad trots vissa segslitna ryggbesvär. Jag spanade in ett troligt ställe redan på avstånd och när jag kom fram visade det sig att jag hade helt rätt. Där var den fina hjärtformade burken. Loggboken var osignerad och FTF-priset väntade på mig.
Det är mycket vatten i ån nu. Storån har svämmat över så min Earthcache kan man inte nå utan att använda flytetyg eller vadare. Här på andra sidan vägen var det inte lika blött.
Trafiken flöt i en strid ström förbi inte långt från gömman. När jag traskade tillbaka mot bilen, hörde jag någon tuta på mig. Det var CO som passerade förbi. Jag vinkade tillbaka.
Detta blev första geoturen för Kian. Häftigt att det startade med en FTF-jakt. Jag har inte hunnit lasta över geoutrustningen från Fabian men det hinner jag sen. Idag behövdes inget mer än penna och GPS. Bilen stod lite fuylt till så jag körde fram till parkeringsplatsen lite längre bort innan jag loggade fyndet online. Sen funderade jag på om någon hade löst min myst och var på väg dit.
Jag tänkte att när jag ändå var ute på en runda kunde jag lika gärna köra omvägen om Källunda och se om nån lyckades ta sig dit. Jag parkerade vid mötesplatsen och väntade en stund. Katrin hade löst mysten, som jag kallat Februarirosor. Då är det bara att åka då, skrev jag i ett meddelande. Efter en stund smög det upp en bekant geobil bakom min.
Katrin och Fredrik hoppade ur. De fick leda vägen mot gömman. Jag följde med i deras spår. Det var ju en liten bit att gå från vägen.
GeoZack sträckte ut benen i en språngmarsch över fälten. Det var förstås skönt att komma ut och rusa runt lite i den friska luften.
Sen stannade han och nosade intresserat på marken. Det fanns gott om spillning efter rådjur eller kanske var det hjortar. I fredags pågick jakt längs vägen. 6-7 jägare stod utplacerade och jag hörde hundarna i drevet skälla.
Jag höll mig en bit efter FTF-jägarna och lät dem leta sig fram mot gömman själva. Jag såg mina egna spår från i fredags men de försvann här och där. Motoriserade cyklar hade också lämnat spår efter sig.
Katrin och Zack hittader snart gömman och kunde lägga beslag på FTF-priset. Det blev precis på minuten en timme efter min egen FTF.
Solen gjorde vad den kunde för att ta sig igenom molnskyarna den här dagen. Lite till vänster om den finns ett litet hål där en liten regnbåge syntes. Vi gick tillbaka till bilarna. Sen fortsatte vi vägen framåt över Gamla Åminne till Forsheda. Där vek jag av hemåt och de andra fortsatte mot stan.
Nu var vi ganska hungriga. Det var lax på menyn. Maken fixade lite ungsrostade rotfrukter medan jag hällde en pesto över laxen och ställde in den också i ugnen. Sen blandade jag en sallad och rörde ihop en kall sås med creme fraiche, majonäs, dijonsenap och lite citron. Det blev riktigt gott för våra hungriga magar. Nu är helgen över, men det är skönt att veta att det inte är något jobb imorgon.
Etiketter:
familjen,
Geocaching,
gudstjänst,
mat,
naturen,
vinter,
väder,
vänner
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Har inte löst din myst än men vet att Ingrid B är röd. Var två damer som jag inte kände igen....men det gör väl fotosök på google. Skönt att höra att du är i farten igen. Ha en god lovvecka.
SvaraRadera