Äntligen på geotur med Katrin

Visserligen firade jag de positiva beskeden igår redan då med familjen, men visst kan man fira i flera dagar. Idag fortsatte firandet med en geotur med Katrin. Solen sken fast det blåste lite kallt. Jag har lngtat efter att få ut och leta efter gömmor i nästan två månader då jag varit tvungen att göra ett uppehåll. Nu kunde det bli av. Lite ont hade vi väl båda två men Katrin var piggast så hon fick köra. Hon kom ut på eftermiddagen och sen tog vi min bil på rundan.

Vi började med att åka till Källundasjön och leta efter en lämplig plats att lägga ut aprils månadsmyst i serien Årshjulet. Jag tänker fortsätta att lägga ut en myst varje månad så länge jag orkar. Men det är tur att man har trevliga och hjälpsamma cachingkompisar. Annars hade det blivit svårt. Vi passerade hjorthägnet innan Gamla Åminne gård. Där låg en flock hjortar och hade det skönt i solskenet.

Vid vägkanten blommade vitssipporna i drivor. Det är en härlig tid. VI brukar i familjen nästan varje år åka på picknick till Bestorpasjön som ligger inte långt härifrån om man svänger höger vid skylten. Men i år blir det nog inte någon utflykt hit. Det blir en för lång runda för och min värkande rygg.

GeoKian sköter sig bra. Katrin rattade den med bravur och jag kunde bara sitta bredvid och mysa. Det var så skönt och roligt att komma ut på en runda. Vi stannade vid en plats som verkade rätt lämplig för en finalburk. Jodå, det fanns ett riktigt bra gömställe, men burken vi hade med oss passade inte riktigt in här så vi sparade det stället till en annan gömma. I stället fortsatte vi längs den vackra vägen.

Solen glittrade på vågorna, men det blåste kallt från sjön. Gamla Åminne är en spännande plats med ruiner från 1800-talet masugn, stångjärnshammare och gjuteri. Vid sekelskiftet flyttades hela bruket till Åminne vid Vidöstern därför att där fanns en station vid järnvägen. Längre bort till höger finns Gamla Åminne Gård. Nu är verksamheten mer inriktad mot jakt.

Under hela resan kunde jag konstatera att det är sälgens tid nu. Sälgar av olika sorter blommade längs vägarna. Här var det videkissar på gång.

Hittade vi någon lämplig plats för aprilgömman? Jodå, vi spanade in ett ställe, men det var lite oländigt för mig att ta mig dit med kryckorna. Så Katrin tog med sig tre GPS:er och burken för att fixa det på egen hand. Under tiden kunde jag sitta i bilen och njuta av naturen och den härliga dagen.

Vitsipporna blommade för fullt i vägkanten och även lupinernas blad hade tittat upp. Blommorna efterträder varandra längs denna vackra landsväg.

På en del ställen lyste vägkanterna gula av tussilago. Deras små lysande solar piggar alltid upp. Här fanns det gott om dem.

Dagens geotur blev även en riktig safaritur. Vi såg flera arter av rovfåglar. En ormvråk flög och satte sig i ett dött träd en bit från vägen. Vi spanade ett tag på den. Sen såg vi en glada som flög över åkern in mot skogen. Senare på en annan plats såg vi en rovfågel som vi inte lyckades artbestämma på det långa avståndet, men kanske var det en fiskgjuse. En och annan trana spatserade på nån åker vi åkte förbi. Skogens alla småfåglar kvittrade öronbedövande. Vilken härlig tid det är!

Även andra djur var ute och luftade sig. En fälthare skuttade över vägen och trodde den gömde sig för oss bland buskarna, men vi såg den allt. Ett rådjur sprang också över vägen framför oss. Det var bara vildsvinen som höll sig lugna i sina legor.

Efter utplaceringen av gömman var det dags att logga en och annan gömma också. Vi åkte förbi Värnamo och fortsatte till Nydala. Vid klostret i Nydala har det kommit en ny gömma som vi spanat in. Den skulle loggas först på dagens tur.

Det fanns gott om information vid GZ men vi behövde inte söka bland den. Katrin spanade in den lilla burken redan från bilen, men så hade hon parkerat 2 m ifrån.

Med gemensamma ansträngningar kunde vi logga denna gömma. Jag fick användning för mina kryckor som geotools när jag plockade ned burken åt Katrin som fick signera loggen och återplacera burken.

Detta var dagens första logg och det efter ett nästan två månader långt uppehåll i geocachandet. Lite servicearbete vid datorn har jag ju kunnat utföra, men ingen cachingtur ut i naturen. Det var så kul att äntligen kunna komma ut och logga något.

I Nydala har jag varit många gånger. Hit åker vi med fyrorna varje år på medeltidsdagarna. Vi har tittat på krönikespelet Det rika Nova Vallis med familjen. Sen har vi stannat till här på våra turer bara för att det är så vackert här. Pilgrimsleden passerar och den har jag vandrat på flera gånger. Dock inte idag.

För ett tag sedan såg jag att det publicerats en kyrkcache i Hagshult av en okänd utläggare. Ska vi åka dit? frågade jag Katrin. Hon var inte sen att svänga av mot Hagshult och snart var vi framme vid den lilla vackra kyrkan som jag nog åkt förbi ett antal gånger tidigare.

Här fick Katrin sköta loggandet medan jag satt kvar i bilen. Jag listade i alla fall ut var burken fanns. Det var precis där jag sa att den skulle vara. På andra sidan vägen var några mugglare ute men de brydde sig inte om vad tanterna gjorde.

Sen åkte vi på lite krokiga vägar tillbaka mot Värnamo. Det blev en riktigt härlig tur på de mindre vägarna i trakterna. Så småningom anlände vi till marknadsstaden. Här hade det också kommit ett par nya gömmor med ny utläggare. Först stannade vi vid den som Katrin inte hade loggat än, men där var det mugglare ute så hon ville inte leta vidare utan sparade den till en sen hundrunda längre fram.

Den andra gömman hade hon loggat FTF på i måndags när hon kom med tåget från Linköping. Men hon var så snäll och stannade så att även jag kunde få logga Bruno Mathsson. Hon hämtade till och med burken när jag sett var den fanns. Det var en känd konstruktion men trevlig. Det blev till och med ett favvopoäng från mig för att gömman uppmärksammade en värnamokändis som gjorde fantastiskt vackra möbler. Man ska uppmuntra de nya utläggarna tycker jag.

Sen var vi båda ganska trötta men mest jag. Det blev raka vägen hem till Rannäs. Det utlovade kvällsregnet mötte oss på vägen. Vi hade sett de lokala regnskurarna framför oss redan när vi åkte från Hagshult, men i backen upp mot sjukhuset släppte det loss över oss. Det blev bara en kort skur och sen var det över. Hemma väntade maken och sonen och inte minst Takko. Katrin ville hem direkt och jag tackade henne för en underbar geotur. Det får vi snart göra om.

Sonen lagade mat till oss. Jag trodde det var röding han sa, men det var visst regnbågsforell och den var helt fantastiskt god tillsammans med potatismos och en örtsås. Han kan verkligen laga mat den grabben. Får han inte jobb som spelutvecklare kan han alltid bli kock. Men det är nog ingen större risk. Mätt och glad kunde jag ta helg efter att ha nätloggat de tre gömmorna och skickat in aprilmysten till granskning. Nu är det dags för nattning av tanten. Jag kommer nog att sova riktigt gott i natt. Förra natten spökade fullmånen och då var det svårare att somna.