Nu grönskar det

Sommarvärmen har anlänt till Rannäs. Det var nästan lite svettigt i solen. Takko och jag var ute för en liten stund sedan och njöt av det vackra vädret. Jag lyckades ta mig nedför trappan och gå en liten runda i trädgården utan hjälpmedel. Sonen är borta några dagar och hälsar på kompisar så vi har fått klara oss själva igår och idag. Det har gått bra och det är väl ett tecken på att jag mår lite bättre än för nån månad sedan.

Jag hoppades att magnolian skulle ha slagit ut i solskenet så det var första målet för promenaden. Visst hade den det. Några stora fina blommor lyste vita mot oss och massor av knoppar är på väg att slå ut. Så härligt!

PÅ förmiddagen tittde jag ut genom fönstret söderut över åkrarna. Där nere står en björk som brukar vara tidig med att grönska. Idag lyste den grön. Nu börjar alltså den gröna delen av året. De andra björkarna runtomkring är senare att veckla ut sina små blad.

Det grönskade lite i lönnen också. Om värmen fortsätter på samma sätt, kommer grönskan nog att explodera de kommande veckan. Skatorna har byggt bo längst upp i lönnen, men nu har jag inte sett dem flyga ut och in. De har kanske redan första kullen flygfärdiga.

Efter den lilla trädgårdsrundan var jag trött och då gick vi in igen. Jag orkar inte vara ute nån längre stund. Vi kanske kunde placera en stol nånstans som jag kan sätta mig i och vila. Det klarar jag inte av själv så det får vänta tills maken kommer hem.

I början av veckan brukar jag inte få så mycket gjort. Jag brukar vara ganska trött. Igår vilade jag mest hela dagen, men idag har det varit lite bättre. Min stickning växer lite varje dag i alla fall. Något måste man ju ta sig för. Jag tröttnar på korsorden och tv-tittandet emellanåt. Då kan det behövas lite mer handgripliga aktiviteter.

I fredags ringde en gammal kompis, som jag inte träffat på flera år. Våra pappor var kompisar så vi träffades redan som barn. Sen ungicks vi en hel del när jag bodde i Jönköping där hon också höll hus. Vi bestämde att vi skulle försöka ses på Pizzeria Chaplin och äta en pizza på söndagskvällen. Jag kunde förstås inte veta om jag skulle orka, men jag tog det lugnt både lördag och söndag. Det blev varken valborgsmässofirande, gudstjänstbesök eller kosläpp för min del. På kvällen skulle sonen ta tåget till Malmö och det passade perfekt in med den tid vi bestämt att träffas. Det var jätteroligt att mötas och prata om både nytt och gammalt. Det är roligt när kompisar hör av sig. Om jag inte orkar prata i telefon eller umgås, så brukar jag säga det. Men nu gick det bra. Det är klart att det tog på krafterna. Det var nog därför jag var så trött igår.

Imorgon ska jag till Jönköping på undersökning. Det börjar dra ihop sig till stamcellstransplantationen och innan dess är det flera undersökningar som ska ske. Den tredje cellgiftskuren avslutas imorgon. Det blir förmodligen en kur till med cellgifter innan det är dags att åka till Linköping. Men först ska det bli uppehåll i en vecka. En dag i taget är det som gäller.