Veckorna rullar på, dagarna kommer och går. Ibland känns det som om inget händer och man blir dagvill. Men det är oftast de små detaljerna som avslöjar att tiden går. I sovrumsfönstret har jag en Svärmors tunga. Den har haft knoppar ett tag och i morse hade de öppnat sig. Det är lite spännande, när krukväxter som man inte så ofta ser blommor, på visar upp sig. Klibbiga är de, men det får man ta.
Dagen var annars bokad för en träff med tjejgänget. Jag har ju inte kunnat vara med på träffarna under våren och det har jag saknat. Nu ville de komma och ta med mig ut på en fika på Våffelcaféet i Dannäs. Det var lite lagom långt borta och våfflor tackar man ju inte nej till. E liten stund innan de skulle komma och hämta upp mig smet Takko ut genom dörren och försvann över kullen i ilfart. Det var väl grannens löpande tik som drog. Han dröjde och jag var tvungen att lämna det till pojkarna att se till så att han kom hem igen.
Det var ett tag sedan jag var här och fikade. Platsen är välbekant. Jag har ju till och med jobbat ett par korta perioder här i den gamla skolan där fiket är inrymt. Det är alltid roligt att komma tillbaka och se hur det har förändrats sen dess. Bilden ovan är från förra besöket. Idag var dety inte så många som satt ute. Det var inte regnigt, men lite blåsigt. Så vi valde att gå in i stället.
I den gamla skolsalen där jag undervisat klass 4-6 var numera cafélokalen. Det ska också finnas Bed&Breakfast i huset. Vi beställde våfflor och det fanns många olika sorter att välja på så det var lite svårt att bestämma sig.
I de gamla glasskåpen där vi hade läromedel m.m. fanns nu kaffekopparna. Det fanns hur mångha olika modeller som helst att välja på. Jag valde en liten rak modell med blåklockor på. I de vida modellerna svalnar kaffet för snabbt, tycker jag.
Vi fick vänta lite medan våfflorna gräddades men spå var de alldeles nygräddade när de kom på bordet, Det här var sommarvåfflan minus marängerna men med jordgubbar glass och grädde med sylt. Det var jättegott. De som valde med maränger hade fått några sådana smulade över tallriken. Jag gillar inte dessa bakverk. De är för söta för mig. Våfflan var god utan.
Det var riktigt roligt att träffa alla tjejerna och höra hur de mådde. En del jobbar fast de är pensionärer. Det blir så när det är brist på lärare och skolledare. Jag hade ju en del att ta igen eftersom jag inte varit med under våren. De ville förstås höra lite om vad jag har varit med om och vad som ska komma. Det är bara trevligt att dela livet med varandra, som vi gjort nu i 30 års tid.
Vi satt en bra stund och bara pratade. Man vill ju inte sluta när man har trevligt. Till slut var det ändå dags att bryta upp och åka hem igen.
Ute i foajén fanns det saker att inhandla om man ville. Där fanns smycken, fårskinn, ljus, sylt och saft m.m. Det var säkert lokala leverantörer som visade upp sina varor. Under bolmendagarna brukar det vara många som ställer ut och säljer de de gjort.
Two Faces hade bidragit med flera verk bl a dekorationerna på borden därinne. Utanför fanns ett läckert bord i rostig metall och betong som vi nog alla ville ha. Under våren hade de andra varit hos en hantverkare och gjutit i betong men tyvärr kunde jag ju inte vara med då. De hade köpt en fin liten bricka till mig som jag fick idag. De tyckte att jag skulle ha den att sätta min mugg på och kanske en liten kaka också. Eller så kan man ju ha ett ljus på den. När jag kom hem provade jag med min temugg. Tack för utflykten, fikat och presenten, alla tjejer! De gladde mig mycket allihopa.
Det var en härlig utflykt. Ibland blir det inte av att man besöker de nära ställena. Dannäs ligger inte så långt borta så dit borde vi kunna åka och fika fler gånger. Familjen gillar väl också våfflor. Nästa gång ska jag nog testa blåbärsvåfflan. Maken kom hem med en stor skål blåbär som han plockat uppe i skogen. Det är inte alls dumt med blåbär och mjölk till kvällsmat.
Hur gick det då med Takko? När jag kom hem, var han hemma. Han hade kommit hem självmant efter en bra stund som tur var. Nu blir det husarrest ett tag framöver och bara promenader med koppel.
Gamle gubbe... Takko..
SvaraRaderaså tjejgalen! Tur att han kom hem...
fast det brukar ju djuren göra när de blir trötta/hungriga.
Visst är det roligt att träffa kollegor. Finns knappast någon annan som man delar så mycket med.
Dannäs har Johanna berättat om. Får se till att åka dit i samband med att vi loggar din juligömma.
Tack för hjälpem i går. Den var besvärligt gömd, den cachen, i den minsta av de högre stubbarna
Lycka till i morgon! .