Som ni kan se fanns det inte bara kryddor i örtagården. Ogräset hade smugit sig in. En del ogräs vill helst växa mitt i andra plantor. Det måste vara för att det ska bli så svårt som möjligt för oss att rensa bort det. Jag började i alla fall att försöka rensa. Det var då jag kände dofterna. När jag nuddade vid kryddörternas blad spred sig de mest fantastiska aromer omkring mig. Jag blev sugen på en kopp pepparmyntste eller ugnsrostade rotsaker med timjan eller salvia eller lavendelskorpor. Just då kändes det värt jobbet med att rensa och vattna.
Förra året odlade jag chilipeppar i krukor. En av dem, den starkaste av dem, Caribean red habanero, har jag t o m fått att överleva hela vintern inomhus i ett fönster. Den blommade tidigt. Jag tänkte att det blir väl inget av det, men tog trots allt fram en pensel och försökte hjälpa till med pollineringen. Nu finns det en liten, liten röd frukt. Ska bli spännande att se vad det kommer att bli av den. För ett tag sedan sådde jag nya chilipepparfrön bl a en ny svart sort. Förra veckan skolade jag om dem. En del står nu inomhus, men några satte jag ut i drivbänken. Det är spännande att vänta på resultatet. 
På tal om örtagårdar, kan jag rekommendera några böcker. "Baneman i örtagård" av Ellis Peters. Jag vet inte om den finns att köpa, men biblioteket har den säkert. Vårt exemplar är tryckt 1983 och nästan sönderläst. Detta är den första boken i en serie om den läkekunnige munken Broder Cadfael som löser mordgåtor i1100-talets England. En helt underbar deckarserie!
En annan bok på tal om kryddor som jag kan rekommendera är Ylva Eggehorns bok om 16 kvinnor i bibeln. Den heter "Kryddad olja". Den berättar om starka kvinnor, som har fått betyda mycket.Önskar att jag kunde få vara kryddan i livet för någon.
Lite kryddor kan göra underverk för en annars ganska trist maträtt. En smörklick, en nypa flingsalt och lite dill eller persilja på potatisen förvandlar dem till en kulinarisk upplevelse. Dofter och smaker kan uppfattas så olika. En del gillar vi alla, men andra antingen älskar vi eller så hatar vi dem. Själv tycker jag mycket om salt lakrits. Det gör kanske inte du. Men du har säkert en egen favorit.
Jag gillar söt laktris. Sån där som är i Gott och blandat påsen.
SvaraRaderaJag blir alldeles grön av avundsjuka, när du beskriver din trädgård. Vi ahr ganska mycket perenner, buskar, träd och grönsaksland... Kryddlandet består av ett stånd gräslök....
Jag vet var jag vill ha min damm, stenläggning och stensoffa... sen gäller det att VÅGA ta itu med det....Jag önskar att jag inte vore så feg ... för jag vet att "gubben" hänger på ( lite muttrande) om jag verkligen sätter i gång.
Jag gillar både söt och salt lakrits, är allätare på vad det gäller godis ka jag tillägga =)
SvaraRaderaLäser gärna deckare på sommaren så jag ska låna böckerna om munken som löser mordgåtor, de verkar spännande.
Visst är det gott med olika kryddor i livet, då menar jag inte persilja eller salt eller de sorters kryddor du sår, utan det som gör att man tycker att livet är spännande och roligt.
Var ute på cykeltur idag och tog oss tid att stanna till och prata med folket vi passerade. Då fick vi höra om olika kryddor i deras liv.
Några hade kommi över en kolonistuga i Råå och nu var det deras krydda i tillvaron. Ett annat par hade skaffat en pool och bygger nu ett trädäck kring det, det var deras krydda i livet just nu. Sista soppet var hos goda vänne som just anlagt en kanonfin trädgård, med murar och sten och gångar, som inte är raka utan är krokiga som livets stig är. De var också överrens om att inte ha några rabbater med blommor som tar tid, utan det fick bli vintergröna växter och buskar i huvudsak. Det är just nu deras krydda.
Min krydda i livet nu är att kunna ge sig ut på promenader och cykelturer när jag har tid. Det är den tid jag laddar mina batterier. Det känns särskilt bra om jag kommer ut på morgonen nu och får lyssna till fågelsång och känna dofterna i naturen, det mår jag väl av hela dagen.
Nu ska jag äta lax som är kryddad med citron och salt =)
Ha det fortsatt gott bland dina kryddor./ Bodil