Våren är blå

Årets första blåsippa på kullen bakom huset

 Nu är det vår, sa min kollega, även meteorologiskt sett. Det var riktigt varmt och skönt, när jag åkte hem från jobbet. Det är tisdag och då har jag chans att komma hem tidigt. En sådan här dag måste man ju passa på att vara ute.

Årets första fika på altanen

 Det blev en liten fika utanför dörren. På eftermiddagarna blir det varmt här om solen skiner. Vi satt och solade oss, hunden och jag, och njöt av fågelsången. Talgoxarna sjöng för full hals. Nu är det aktivitet hos småfåglarna.

Solgula påskliljor från Idas

 Jag kunde inte hålla mig längre. Idag slank jag in hos Ida och inhandlade påskliljor och några söta små penséer. Bort med den gamla tråkiga ljungen. Ner med vårens tidigaste i krukan vid ingången. De brukar klara de lite kyligare nätterna ganska bra. Kanske gräset bakom dem i krukan kan skydda lite.

Söta små penséer

 Penséer ser så pigga ut med sina små söta ansikten. De sträcker sig mot ljuset som solbadande semesterfirare. De finns i så många fina färger också. Jag gillar mest de blå och vita, gärna flerfärgade.

Massor av krokus i gräsmattan

 Takko sprang runt i trädgården och njöt av friheten. Jag tog med mig kameran och gick ut på fotosafari. I gräsmattan har de tidiga krokusarna spridit sig. På kullen med ekarna bakom vårt hus hade den allra första blåsippan slagit ut. jag trodde inte jag skulle hitta någon än, men jag hade sett små knoppar. Plötsligt fick jag syn på den klarblå blomman i solskenet. Så tidigt har de nog aldrig kommit.

Sol i bokskogen...

 Det var så fint väder så jag passade på att åka på en liten utflykt. Hunden fick följ med. Han hoppade glatt in i bilen. Jag slängde in ryggsäcken i baksätet och styrde söderut mot Dannäs. Mellan Hjälmaryd och Dannäs satt en ormvråk på en stängselstolpe vid vägen. Den lyfte när vi kom och flög framför oss ett tag innan den vek av in i skogen.

 ...vid Bodaberg

 Vi körde till Bodaberg utanför Dannäs. Där finns en brant sluttning med klippor och bokskog. För två månader sedan släpptes en cache där, men då hade jag varit sjuk och orkade inte ge mig ut. Nu var detdags att ge sig på denna gömma. Terrängen var eländig att gå i. Det var brant och fullt med ris och fallna träd. Min GPS var inte heller riktigt med mig. Den skickade mig runt cachen i en stor båge. Jag fick bra motion. Till slut hittade jag den på det ställe jag trodde den skulle vara. Det var en skön känsla att få skriva sin signatur i loggboken. Vem behöver Boda borg när det finns Bodaberg.

Lillsjön i Kärda

 Vi fortsatte vår lilla utflykt mot Kärda. Någon hade letat efter min gömma vid Kassasjön men inte hittat den. Jag hade tänkt kolla upp den, men när vi svängde in på vägen ner mot sjön var bommen nere. Jag ville inte gå hela vägen idag, så vi får kolla upp den en annan dag. Vi fortsatte mot Kärda i stället. Där finns ett trevligt motionsspår som passerar uppe på åsen mellan två sjöar, Gunnen och Lillsjön. Vägen går precis som livet både upp och ner och hit och dit. Vi fick motionera pumpen och benen både hunden och jag. Han var mer intresserad av att nosa efter andra hundars spår. På tillbakavägen mötte vi en liten tik som han fick hälsa på.

Mellan två sjöar

Vid motionsspåret i Kärda finns en multicache i tre steg. Första steget börjar ute vid väg 27, men det hade jag fixat för längesen. En gång när jag åkte till stan, fotograferade jag av den blå skylten med siffrorna som står vid vägen. Sedan kunde jag lätt räkna ut koordinaterna till steg två hemma i lugn och ro. Egentligen hade jag inte behövt göra det. Med lite logiskt tänkande och med hjälp av ledtrådarna i cachebeskrivningen räknade jag ut var slutgömman borde vara. Där var den också. Därför behövde jag aldrig gå till de två första stegen. Jag satsade på finalen direkt. Det är inte fusk, tycker jag. Jag använde bara min slutledningsfömåga. Det kändes bra att den fortfarande fungerar.

Idag fick eleverna skriva ett mejl till den geocachare som tagit med sig våra TB-katter. Vi hoppas att han/hon/hen ganska snart ska skicka dem vidare så att vi får följa deras resa. Vi kanske får se bilder på dem från främmande platser. Det är spännande för oss alla.