Bara för kvinnor

Lördag förmiddag samlades tretton kvinnor utanför missionskyrkan i Forsheda. Vi hade alla köpt biljetter till kvinnodagen som såldes på höstmarknaden. Nu var det dags. Christina och Emilia höll i programmet. Vi placerade oss i tre bilar för att åka ett par mil. Det var vad vi fick veta.

Bilarna stannade i Tyngel. Därifrån blev det apostlahästarna. Vi gick på vägar och stigar runt Hästhultasjön. Under tiden samtalade vi om allt mellan himmel och jord.

Det var meningen att vi skulle planera kvällens aktiviteter. Vi hade delats in i ter grupper som skulle bidra med varsin programpunkt. Det blev inte så mycket planerat för det fanns så mycket annat viktigt att prata om. Även om det skilde trettio år på yngst och äldst så har vi mycket gemensamt att dryfta när vi får chansen. Många har familj att ta hand om och att då få komma iväg på en egen dag med andra kvinnor kan kännas som lyx.

Vägarna gick upp och ner. En del tog långa benet före medan andra sackade efter lite. Bilden avslöjar ju en del. Men de snabba var vänliga nog att vänta in de andra här och där.

Efter lite drygt 5 km kände vi på doften att här fanns en man som lagade mat. Tändvätska är en väldigt manlig krydda. Det var skönt att komma fram till klipporna på stranden där korven grillades och serverades. Det var också skönt med en liten paus.

Det var Peter som skötte grillningen. Vi kunde bara ta för oss. Det smakar alltid gott med mat när man gått en rejäl runda. Att äta utomhus ger också aptit.

Korvarna fick en strykande åtgång. Vi laddade för andra halvan av rundan. Vi skulle ju runda hela Hästhultasjön. Vi gick ca 1 mil innan vi var tillbaka vid utgångspunkten. Där avslöjades sedan vad del 2 av dagen skulle innebära. Egentligen skulle vi ha fått laga mat tillsammans med kocken Patrik Hilding, men han hade fått magsjuka. Så vi var glada att vi slapp laga mat med honom. Vi slapp laga mat överhuvudtaget. Det gjorde en av hans kockar åt oss.

Maten skulle serveras hemma hos Christina, men först skulle musikgänget framföra sin låt som de valt ut. Det var ju inga problem för alla var vana sångare och pianist fanns också.

Vi andra lyssnade och stämde in.Det blev mycket snack här också. Lite trötta var vi allt när vi satte oss ner i uterummet. Solen värmde skönt genom glasrutorna, men det såg ut att vara kallt utanför. Det är så det är så här års. Solen värmer men vinden kyler.

Maten kom och serverades. Den bestod av potatisgratäng och fläskytterfilé (tror vi att det var) med rotfrukter och grön sparris. Jag har inte varit särskilt förtjust i sparris, men den här var god. Den var särskilt god med avokadoaiolin som serverades till. Det receptet hade jag gärna velat ha.

Nu var vi riktigt hungriga igen och maten smakade verkligen gott. Vi njöt av att bli serverade och slippa laga maten själva. Det gör vi ju så ofta annars. Den här dagen var det vår tur att bli serverade.

Efter maten tog lekgänget över. Vi fick skriva en person, en plats och en sak på tre olika lappar som sedan lades i en skål. Vi var två lag tävlade. Första ronden skulle vi dra en lapp och beskriva ordet med synonymer. De andra i laget skulle gissa. Sedan gick det vidare till nästa person i laget. Första laget hade en minut på sig innan det gick över till nästa lag. Så fortsatte det tills alla lappar var slut.

Då började rond 2. Då fick vi bara beskriva med ett enda ord. Fast nu visste vi ju vilka ord som stod på lapparna. Det gick riktigt bra att gissa trots allt. Sista ronden fick vi inte använda några ord, bara gester, och det gick också bra. Roligt var det också.

Det var inte slut med maten. Därefter kom desserten. Det blev jordgubbspannacotta med bär och diverse. En liten kaka till kaffet blev det också som pricken över iet. Vår grupp skulle ha kommit på en rolig sketch, men vi hade ingen inspiration alls för det. Så vi lämnade walk over, men Nettan hade en kortlek med frågor, som vi fick svara på. Det var allt från djupare frågor om livet till banalare sådana. Det blev ett intressant samtal.

Efter ett tag var jag tvungen att lämna gänget. De andra fortsatte några timmar till. Jag åkte hem för att förbereda söndagens aktiviteter. Jag skulle predika på gudstjänsten i missionskyrkan och behövde skriva färdigt min predikan.

Idag vaknade jag i god tid och åkte till kyrkan. Jag höll predikan och dessutom höll jag i nattvardsfirandet. Det gick bra. Det var ett tag sedan jag höll i det. Efter gudstjänsten blev vi några stycken hembjudna till Ingela och Ingemar. Det var spontant och trevligt att fortsätta samvaron hemma hos dem. Vi fick jättegod kyckling.

Sedan var det dags för malmösonen att återvända till sydligare breddgrader. Jag skjutsade in honom till tåget och vinkade av honom. Därefter passade jag på att leta upp den sista av Prostsjöcacherna. det var så härligt att traska genom skogen mot gömman. Jag har varit här förut en snöig, blåsig dag då GPS:en irrade runt. Då var det inte lätt att hitta gömman.

Idag var det lättare även om det var tre diken att ta sig över. Två av dem hade is som bar, men mellandiket var fyllt av vatten och isen knakade när jag prövade den. Då valde jag en liten omväg via en gammal träbro. Framme vid koordinaterna såg jag en misstänkt plats redan på håll. Visst var den där och kunde enkelt loggas.

Det blev samma väg tillbaka till bilen. Jag åkte hem för att ta ut hunden på en lång promenad. Det kunde han vara värd. Imorgon börjar skolan igen och då får han vara ensam lite längre stund. Det har varit ett skönt lov.  Ofta sätter man upp mål som man vill uppnå. Jag har väl uppnått delar av mina mål. Jag har betat av en del städning och tvätt som blivit eftersatt, men inte hunnit allt. Jag har servat en del av mina gömmor, men har några kvar som är avaktiverade. Men jag har geocachat varje dag och tagit minst en cache om dagen. Det var inget mål jag hade från början, men det började bra och sen har det bara fortsatt. Jag har slagit mitt eget rekord, när det gäller antal dagar i sträck. Nu är jag uppe i elva dagar. Fyra FTF:er har det också blivit. Det kom någon ny idag också, men då var jag upptagen. Det får bli en annan dag.