Städat och loggat

Vilken underbar helg vi haft! Vårsolen tröttar, men det är så skönt att vara ute i naturen, när solen skiner. Våren har verkligen exploderat. Blåsipporna lyser som blåa klickar bland eklöven uppe på kullen bakom huset. Det är nu allt händer och vi hänger inte riktigt med, känns det som.

När våren kommer, då kommer allt fram som snön har dolt. Nu behövs en upprensning bland allt skräp. Det är många som hjälper till med detta. Även vi geocachare bidrar med en liten del. Den här helgen är det CITO-helg. CITO står för Cache In Trash Out. Den här helgen ordnades CITO-event på olika platser.

Jag åkte till Jönköping för att städa på vätterstranden tillsammans med ett antal andra geocachare från olika håll. Vi träffades vid kl. 11 och började plocka skräp. Det fanns mycket flaskor, plast och papper att plocka upp, för att inte tala om fimpar. Det blev ett antal påsar och säckar och en hel del till glasåtervinningen.

Förra gången jag var vid vätterstranden fanns här gott om is. Nu var isen borta och vågorna kluckade mot stranden. Vi hade verkligen tur med vädret. Det kunde ha varit en iskall nordanvind och gråmulet. I stället lyste vårsolen och det var inte mycket till vind att tala om.

På stranden gjorde jag ett benfynd. Det såg nästan fossilerat ut. Det kändes inte riktigt som skräp så jag lät det ligga kvar. Vrakgodset och drivveden fick också vara kvar. Men resten städades undan.

Efteråt samlades vi och pratade med de andra geocacharna. Några kände vi igen sen tidigare medan andra var obekanta. Vi, som hade fika med oss, plockade fram det. Det smakade som vanligt gott. Jag åkte med 1000sjöar till eventet. På vägen dit åkte vi över Barnarp. Vi tänkte återvända dit efter eventet, men vi tog en cache som uppvärmning. Den låg vid Barnarpsskolan och var en liten luring. Medan vi letade blev vi iakttagna av en dam på andra sidan gatan. Hon satt och solade på sin veranda. barfota och iförd morgonrock traskade hon över till oss och berättade var det brukar komma folk och leta nånstans. Det finns vänliga människor som gärna hjälper till. Vi letade på stället och den var där, men inte där man först trodde. Den var lite lurig, men plötsligt hade jag den i handen. Det var en kul variant. Vi hann också med att besöka Jula innan eventet. Där hittade jag lite småsaker som kan vara bra att ha.

Efter eventet åkte vi tillbaka till Barnarp. Då hade vi också med oss Ardbeg10. För ett tag sedan kom en ny runda med 17 gömmor längs slingan på ca 7 km. Den tänkte vi gå. Vi parkerade vid skolan och gick först till nummer 1. Den var enkel. Sedan gick vi rundan baklänges så nästa gömma vi hittade var nr 17.

Det var många fina gömmor. Ibland fick vi leta ett tag innan vi hittade dem fast de hängde där helt synliga. En del var lite kluriga och terrängen var kuperad. Vi gick nedför en lång backe. Den hade nog varit jobbig att gå uppför. Tur att vi tog det hållet. Vi fick uppför senare men inte så långa eller så branta backar.

Två ömmor hittade vi aldrig. Den ena sökte vi en bra stund efter bland en massa granar. Den var säkert där men vi kunde inte se den bland barren så vi fortsatte. Nästa gömma gjorde vi bara ett halvhjärtat försök på. Det var en stengömma och ingen av oss gillar sådana speciellt mycket. Den fick vara.

De andra gömmorna var överlag fina. Några var enkla, andra var klurigare eller hade lite högre terräng. Vi gick på vägar och stigar på båda sidor om E4:an. Det betydde att vi passerade två tunnlar.

Vår klätterapa var förstås 1000sjöar. Han klättrade raskt upp i den stora granen och hittade den lilla burken.  Jag hade nog fått problem om jag skulle klättrat. Det svåra var kanske att ta sig upp på de första grenarna. Det händer att jag klättrar, men finns det andra hugade så avstår jag mer än gärna.

Tussilagona lyste som solar i vägkanten. Det fanns gott om dem på några ställen. De har en förmåga att växa bland grus och sten på vägkanterna där det inte borde vara så enkelt att gro. År från år kommer de tillbaka.

Vid någon av gömmorna var det lite klurigare. Det fanns verktyg att tillgå. Men loggboken fanns inte där man trodde. Jag anade var den kunde finnas och visst hade jag helt rätt. Sådana gömmor är roliga att stöta på.

Ibland behövde vi inte klättra. Det räckte med de redskap som skogen tillhandahöll. 1000sjöar hade fått ner burken innan vi andra hann blinka.

Många gömmor brukar vara små, men vi hittade även en riktigt stor variant. Loggremsorna var stora, pennan och suddet likaså. Här kunde man skriva med stora bokstäver. Vi loggade för dagen under namnet 3/6 Team Silver. Vi var ju tre av sex medlemmar från teamet.

Det var ett trevligt område vi gick i med fina villor och gårdar, men hela tiden hörde vi bruset från trafiken på E4:an. Man kanske inte hör det om man bor här. Vi gick tillbaka på andra sidan genom en tunnel.

Solen värmde gott men då blir man lätt svettig. Inne i skogen var det svalare, men vi kunde ta av oss de tjockare tröjorna. Vi mötte inte många människor, men några andra var ute och promenerade. Det fanns några fler äldre cacher i närheten, men vi hoppade över dem.

Den sista gömman var nog den roligaste. Vi spanade ett bra tag efter flyget som skulle komma lastat med burken. Vi kunde inte se det någonstans bland träden på sluttningen. När jag tittar ut över vägen, lyser solen så att det blänker i två fiskelinor spända över vägen. Vi hittar fästet och börjar hala in planet. Det var en rolig gömma som fick avsluta dagens runda. Några av de bästa på barnarpsrundan var:
Barnarpsrundan #7 Screw it
Barnarpsrundan #5 A Very Big Cache
Barnarpsrundan #2 Ett flyg kommer lastat

Vi skildes åt vid parkeringen och 1000sjöar och jag åkte hemåt. Vi gjorde en liten avstickare till en gömma som kallas Lätt hittad. Det är den förstås inte. Många har varit här och letat. Få har hittat den. Min chaufför hade varit där tre gånger förut utan att hitta den. Det gjorde vi inte den här gången heller. Det var mitt första försök. Det kanske blir fler.

Jag kom hem vid sextiden ganska trött men nöjd med dagen. Hunden var utvilad och ville gärna ut på promenad. Så det var bara att fortsätta vandringen, nu på välkända stigar och vägar. Sen gjorde jag inte så mycket mer under kvällen. Även om jag varit trött idag, har jag hunnit med fler äventyr. Det får jag berätta om imorgon för nu är det dags att varva ner inför sängen.