På söndagseftermiddagen hade jag tröttnat på att chilla i soffan hela helgen. Jag laddade GPS:en och gav mig ut på en geocachingtur. Det var min ursprungliga plan att åka på denna runda någon av dagarna men tröttheten och huvudvärk gjorde att den sköts upp lite, men vid tretiden gav jag mig av västerut. Första stoppet blev vid Påarps gård. Här finns en restaurang men den hoppade jag över. Jag hittade den första gömman, men den som skulle finnas vid grillkåtan intill fotbollsplanen fann jag inte. Det var inte så kul att leta precis intill en uppställd husvagn.
Jag fortsatte runt sjön förbi gården och letade upp en Antikvitet i stället. Här fanns gott om kvarglömda vassa föremål. Det förekommer tydligen prickskytte på gården.
Efter dessa båda uppvärmningacacher fortsatte jag raka vägen till Kalv för att gå den nya rundan där, som var dagens huvudmål. Jag parkerade alldeles i närheten av den första gömman och gav mig av på stigen in i grönskan.
#1 Kalvrundan var enkel att hitta. Ingen av gömmorna var särskilt svåra att upptäcka. Här bredde mattorna av konvaljer ut sig bland ormbunkarna.
Det doftar så gott i liljekonvaljehagarna nu. Här hemma känns doften så fort man kommer ut. Det blev en lång blomningstid i år. Annars brukar de vara överblommade till skolavslutningen, men det kyliga försommarvädret har väl gjort lite nytta här.
Efter konvaljemattorna hamnade jag i en vacker bokskog som sluttade ned mot sjön. #2 Kalvrundan var faktiskt den gömma som tog längst tid att hitta. Min GPS visade 13 meter off när jag fann den. Men ii bokskogar kan det vara lite knepigt med satellitmottagningen.
Första delen av rundan gick runt ett berg. När jag rundat det hittade jag lite trolska klippor. Här såg det ut att kunna finnas några troll, men eftersom solen fortfarande visade sig ville trollen inte komma fram. Det gjorde den fina gömman, #3 Kalvrundan, i stället. De flesta burkarna bestod av ett petrör, men inte här. Mer avslöjar jag inte.
Nedanför berget bredde skogsbräken ut sig som en matta. Tidigare hade vitsipporna blommar här säkert i stora vita drivor. Det fanns gott om blad men inga blommor. Harsyran växte mellan tvillingstammarna på det här trädet.
Nu kom jag ut på vägen där jag tidigare hade passerat i bil mot den första gömman. Efter bara några meter på vägen vek jag av in på en grusväg. Nu började solen titta fram och värma vandraren. Tidigare hade det varit ganska mulet men inget regn.
"Hands up", sa jag till tallen vid väggen. Den verkade förstå engelska. De lång årsskotten reste sig upp.
En liten bit in på grusvägen fanns Miklagård. Jag trodde det låg nere i Turkiet, men jag bedrog mig visst. Här växte gamla torpblommor som lupiner vilt i gräset. #4 Kalvrundan fanns en liten bit in bland träd och stenar. Först gick jag gnolande förbi den ca 40 meter eftersom jag njöt av den härliga promenaden och tänkte på annat. Det var bara att traska tillbaka och logga.
Redan på avstånd såg jag att det fanns en hel flock hjortar i hägnet framför mig. De varsnade mig också när jag sakta närmade mig dem, men de verkade också nyfikna på mig.
Bocken med de ludna hornen höll hela tiden koll på mig och sina hindar. Det var väldigt vackra djur som betade innanför stängslet som jag följde.
Till slut stack de iväg in i skogsdungen i samlad tropp, men de försvann inte helt utan höll sig därinne och spanade på mig liksom jag spanade på dem.
Utanför staketet satt stolpar som berättade att här fanns en skyddad biotop. Markägarna avstod från skogsbruk här och lät markerna leva och dö på naturligt sätt. Gömman vid #5 Kalvrundan skyddades också av stolpen och kunde snabbt loggas.
Jag fortsatte vandringen längs staketet och hittade hjortarna lite längre bort. Sen kom jag ut på en annan grusväg och fick vinka adjö till dessa vackra varelser.
Lövskogarna övergick så småningom till blandskog med både granar och tallar. Där framme fanns #6 Kalvrundan och den var lättfunnen.
Vägen gick genom en sankare område där dikena vid vägkanten var vattenfyllda. En liten mosse skymtade bakom tallarna på amdra sidan vägen.
Sedan kom jag upp till blandskogen igen. En hackspett flög över vägen och satte sig utanför bohålet mitt på trädstammen. Den kanske hade ungar därinne, men jag såg inga. Bohålet var lite speciellt. Det hade ett naturligt farstutak i form av en ticka.
Snart var jag framme i Kalvs centrum. Kyrkan skymtade bakom träden. Men innan jag kom ut på den större vägen loggade jag den sista av rundans cacher, #7 Kalvrundan. Sedan gick jag tillbaka till bilen och hämtade den.
Vid Kalvs kyrka fanns det också en burk att logga. På andra sidan vägen var kyrkogården där ett par mugglare höll på att pyssla med lite blommor. Trots det lyckades jag logga utan besvär. Sen åkte jag runt kyrkan ner mot badplatsen.
Vid badplatsen var det tomt på badgäster och bryggorna låg på land, men det fanns andra faciliteter som jag nyttjade.
Det blåste rejält från sjön när jag promenerade ut på udden. Vågorna skummade när de slog mot klipporna. jag tror inte jag hade velat stå på bryggan därute.
På udden fanns både en grillplats och en grillkåta. Det var vid den senare som gömman fanns. Den var inte svår att plocka fram och logga den heller. På andra sidan fanns en liten camping med ett tiotal uppställda husvagnar. men det var inte mycket aktiviteter på gång där.
Jag återvände till min bil och fortsatte mot nästa ort som var Mårdaklev. Vid kyrkan fanns två gömmor. Den ena beskrev Mårdaklevs kyrka och kunde snabbt plockas fram när jag väl läst ledtråden.
Den andra gömman hette Gamla skolan och fanns på andra sidan kyrkan. Dt fanns numera bara ett litet skjul, men en skolcache säger ju inte den gamla lärarinnan nej till. Denvar lite klurigare men modeller var välbekant. Jag har en egen sådan nånstans här hemomkring. Vid skjulet hittade jag en hel del vackra förvildade trädgårdsväxter. Det fanns många olika sorters penséer, röda tusenskönor och drivor av förgätmigej. När jag loggat skolgömman, vände jag nosen hemåt igen. Jag åkte samma väg tillbaka.
Jag visste att det fanns ett par gömmor längs vägen som jag sparat till hemresan. Först tänkte jag hoppa över Kummeludden för den låg en dryg kilometer in på en smal grusväg och sedan var det ca 300 meters promenad ut på udden. men sen ändrades jag mig och det ångrar jag inte.
Det var en väldigt vacker och rofylld plats vid fegens strand. Vackra smidesgrindar ledde in till området. Det fanns breda stigar att promenera på och bänkar slå sig ned på och meditera en stund.
Här fanns ett gravfält från järnåldern med gravrösen. Det skulle också finnas skeppssättningar och brandgravar. Här bodde nog tidigt människor som under lång tid begravde sina döda på udden.
Längst ut på udden fanns den gamla gömman från 2008. Det är roligt att hitta välbevarade burkan som är så gamla. De kan inte mäta sig med gravarna, men som geocacher är de gamla. Vågorna kluckade mot stranden medan jag skrev i loggboken. Sen gick jag stigarna tillbaka till bilen och fortsatte färden hemåt.
Jag hade siktat på att vara hemma innan åtta och det borde jag klara även om jag gjorde ett sista stopp. Det blev Gammalsjö kvarn som blev dagens sista loggade burk.
Dörrarna var olåsta och jag kunde gå in och se mig omkring. Interiören påminde mig om min barndoms besök i Horda kvarn då jag följde med pappa när han körde säckarna med råg för malning i kvarnen. Det blev god rågmjölsgröt av det mjölet med lingonsylt och mjölk till. Det är fortfarande den enda gröt jag gillar förutom risgrynsgröt, men det går inte att hitta sådant rågmjöl längre.
Det låg en mossig kvarnsten utanför och en annan inuti byggnaden. Där fanns många andra gamla föremål att studera.
Burken skulle finnas tre trappor upp under taket och det gjorde den. Det var lite mörkt i skrymslena så det var tur att jag kom ihåg ficklampan. Den här gömman var ännu äldre. Den var från 2006 och mådde riktigt bra för att vara så gammal. Det kan ju bero på att den ligger väl skyddad under tak.
När loggboken signerats, gick jag ut och ner till vattnet som forsade förbi kvarnen. Det var rostrött som mossvatten. Sen satte jag mig i bilen och åkte raka vägen hem. Det var en bit att åka men jag fick en härlig runda och många roliga burkar att logga. Det var ett tag sedan sist jag var ute på en så lång tur, men planer finns på fler lite längre turer när det väl blir semester.
Visst var det en fin runda. Lätta burkar ioch för sig... mig/oss passar det bra. Måste var helt otroligt att gå där i liljekonvaljdoften! Gillade Kummeludden också. Hitatde du Antikvitet? VAr ? Eller kanske Anders i Påarp agt ut en ny, då jag anmälde att vi inte hittade det vi sökte. Hoppas KAtrin kryar på sig tills vi ska åka till Hökensås. men det är ju ett tag ännu Tänkte att jag skulle prata event, hur man gör .... Martin och Johanna har ju förs ig att vi ska ordna ett den 5 september. Ute i storskogen... Få se om det kan bli... men behöver förstå hur man bär sig till. Avslutningsdagar... Nu är det sommar!
SvaraRadera