lördag 21 november 2015
Frostigt och frikostigt
I morse var det vitt på marken men inte av snö. Det var minusgrader och frosten hade lagt ett tunt lager iskristaller på allt. Vi tog i alla fall en liten hundrunda. Det var inte så kallt som det såg ut. För mig får det gärna bli lite minusgrader ett tag innan snön kommer.
Vattnet i pölarna hade frusit till is. Nu är det dags att skifta till vinterdäck igen. Ambjörn kom ut på förmiddagen och fixade sin bil. Våra bilar får vänta tills imorgon. Maken höll på att fixa och dona i den gamla tvättstugan som ska bli vårt nya duschrum. Förhoppningsvis är det klart till jul.
Solen visade sig men bara bakom diset mellan molnen. Det var en vit och grå dag. Vi gick tillbaka till stugan, hunden och jag. Maken hade lovat fixa middagen så jag bestämde mig för att åka en runda och serva några av mina gömmor. Sen behövde jag uträtta lite ärenden i stan och kanske kunde jag ta en liten tur till några nya gömmor.
Innan jag berättar vidare om dagens upplevelser, hoppar vi tillbaka till gårdagen. Då samlade vi ihop alla jackor som bara hänger i våra garderober utan att någon använder dem. Sen åkte vi till Allianskyrkan i Kärda där de hade en insamling av kläder till flyktingar. Det fanns redan högar med kläder och skor från frikostiga människor, men våra jackor kommer nog också till användning.
Vi hörde att det har kommit 48 flyktingar till Herrestad. Fler lär väl komma och då behövs mycket varma kläder. Särskilt som vintern nu verkar vara på gång åtminstone ett tag. När vi lämnat av vårt bidrag, åkte vi hem. Det blev en kväll i soffan. På Spåret vill man ju inte missa.
Tillbaka till dagens äventyr. På vägen in till stan fick jag placera ut en ny burk vid Forsheda Missionskyrka. Den gamla hade blivit oåtkomlig av någon anledning. Sen blev det en runda bland affärerna i stan. När alla ärendena var uträttade så gott det gick, valde jag att köra gamla riksettan söderut. Det hade kommit tre nya gömmor nere vid Sundet i södra änden av Vidöstern. Där har jag loggat gömmor förut men detta var en ny utläggare.
Jag parkerade vid den mittersta gömman, men sen gick jag först till Sundet 1. Den fanns vid badplatsen. Det såg lite väl kallt ut för ett dopp så jag avstod.
Det var inga barn ute och gungade heller. Det såg kallt och isigt ut på sitsen. Inte en människa var ute så jag kunde agera ostört. Idag hade jag flyt för jag gick rakt på gömman och fann den på det första ställe jag fingrade på. Förutom FTF:aren hade två andra bekanta nick besökt platsen. Nu finns även mitt alias med i loggboken.
Jag lämnade badplatsen för att dra mig tillbaka till bilen som jag parkerat vid hembygdsgården. Det var inte jag som tappat skorna. Det är inget för mig att ha en sula av is. Jag är ju så frusen om fötterna. De kanske blev kvar efter den sista badgästen.
Bilen var kvar på samma ställe och stod bara några meter från Sundet 2. Jag hade gissat rätt även här och kunde snabbt plocka fram den lilla burken. Jag brydde mig inte om att besöka hembygdsgården den här gången. Det är vackert där. Det vet jag från tidigare besök. I stället tog jag bilen över bron till andra sidan ån.
Sundet ligger precis där Lagan rinner ut från Vidöstern. Här finns en båtklubb men det fanns inte många båtar. De flesta var nog upplockade för vinterförvaring. Redan innan jag åkte över till den här sidan hade jag spanat häråt och gissat vart jag skulle ta vägen. Jag hade helt rätt och snart kunde jag plocka fram en något större burk den här gången. Jag loggade och lämnade av en TB som ville besöka broar i Sundet 3.
Sen var det dags att åka hemåt och se om maken fixat stekt strömming med potatismos. Jag åkte över Vittaryd, Dannäs och Hjälmaryd. Vid Södra Vadet stannade jag till för att kolla till min egen gömma. Jag hade fått indikationer på att den var blöt. Det kan man lugnt säga. Hela gömman var frusen så den fick följa med hem för upptining. Den står nu i köksvasken och tinar. När jag klev ur bilen här hemma, luktade det stekt strömming på gårdsplanen. Jag kom hem lagom till middagen och jag hade efterrätten med mig i matkassen. Jag hann med ganska mycket på några timmar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Känner doften av stekt strömming även jag, så målande som du beskriver den. Har nog kläder att dela med mig av, även om det var ganska så nyss som jag lade en stor påse i den insamlingscontainer som finns i Hestra. Går till Moçambique,,,, tror att det behövs en hel del kläder där också,,,fast inte vinterjackor.
SvaraRaderaSundet får vi återvända till, då vi är i Hjälshammar. Dagar som denna idag är alldeles för kalla för att leta burkar i. Plusgrader, tack, Hoppas på sådana igen! Ha en bra arbetsvecka!