Vitsipporna tar den plats de hittar. De breder ut sig i stora drivor i gräset under ekarna. Men de kan lika gärna klämma in sig i de små skrevorna mellan de mossiga stenarna. De är väl inte så noga utan tar en ledig plats.
Ibland säger vi till eleverna att de behöver ta för sig och ta mera plats. Det finns ju de som nästan är osynliga och som inte höjer rösten nån gång medan andra pratar precis hela tiden och breder ut sig. Det gäller förstås inte bara eleverna i skolan. Vuxna beter sig på precis samma sätt. Vi är olika och måste få vara det, men vissa behöver tänka på att ta mera plats medan några måste släppa fram andra människor och lämna plats.
Jag tycker det är svårt att uppmana elever att ta mera plats. Jag ber ju dem att ändra ett beteende som ofta beror på deras personlighet, men kunskapskraven kräver att de visar mer än de gör. Samtidigt gäller det ju att ta plats på rätt sätt. Idag var jag tvungen att prata med en kille som ibland både hörs och syns men som ändå inte visar vad han kan i matematik för matte är helt ointressant. Nu riskerar han ett F på nationella proven. I det här läget räcker det inte att ha charm. Man måste också visa att man har kunskap och förmåga. Sen kommer han säkert att klara sig bra i livet med hjälp av sin charm, men han skulle nog komma länge med lite mera driv också.
När vi idag tittade ut på grusplanen vid skolan, såg vi ett par personer som höll på att markera en stor cirkel. De hade satt fast ett snöre i mitten och markerade periferin med jämna mellanrum. Vi förstod genast vilka de var. Det var några från cirkusen som ska komma till samhället. De kommer varje valborgsmässoafton och har en föreställning i Forsheda. Eleverna har frågat i flera dagar när cirkusen kommer. Den kommer sent på onsdag kväll, har jag sagt. På torsdag morgon, när vi kommer till skolan, är de där. Under dagen reser de tältet. Efter föreställningen på kvällen drar de vidare.
Imorgon kommer det att vara svårt för eleverna att fokusera på lektionerna. Många ögon kommer att vara riktade ut genom fönstret. Vi har ju liksom första parkett. Nedanför oss står cirkusvagnarna och djurskötarna rastar sina djur. De brukar vara hundar och kameler med. Jag tror det får bli en lektion om cirklar på matten i sexan. Dags att rota fram burken med passare.
Idag tittade vi på det lilla fågelägget tillsammans med femmorna. Det hade blvit en liten spricka i skalet under natten så ägget läckte lite i burken. Vi petade upp skalet lite mer för att se hur det såg ut inuti. Det fanns ingen fågelunge där. Ägget måste har varit nyvärpt när det hamnade på åkern för vi hittade bara en äggula som simmade i äggvitan. Men vi hade en rolig och spännande diskussion om fåglar och ormar och fladdermöss. När man börjar prata med femmorna om något, kan man hamna i något helt annat till slut. De har mycket att berätta och många frågor.
När eftermiddagen var på väg att övergå i kvällningen, åkte jag iväg på en liten geotur. Jag hade löst en myst som jag inte lyckats lösa tidigare. Det hade mest blivit pannkaka av bullreceptet. Jag får väl erkänna att jag kontaktade en livlina och fick lite tips. Idag var det dags att logga Kanelbullens dag. Jag hittade bara kardemummabullar i frysen, men det gick lika bra att ha med till geofikat. Det var rätt skönt ute även om det inte var någon värme i luften. Solen sken i alla fall och jag hittade gömman efter en kort promenad längs en grusväg. Jag tog mig fram till rätt plats. Det var lite blött på stället och gömman hade rymt en liten bit från bohålan. Det var nog ett djur som dragit ut den tror jag. Jag lade tillbaka den där den borde ligga. Efter loggningen plockade jag fram mitt fika och njöt av bullar och juice i solskenet.
När jag sedan tog plats i bilen och åkte hemåt igen, kastade jag ett öga på GeoFabians mätarställning. Oj, så långt han har rullat på 10 år. Det slog precis över till en häftig sifferkombination. Förhoppningsvis rullar han många fler sträckor till många spännande och intressanta platser och inte bara till det dagliga jobbet. Vi kom hem till Rannäs, vår plats på den här jorden, och där hade maken gräddat pannkakor åt oss. juag hade inga problem med att göra plats för dem i magen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar