Dag två i Skåne började lugnt med en enkel frukost. Det såg ut att bli en lite kyligare och molnigare lördag. Jag hade redan hemma funderat på om slottsträdgården kunde vara ett trevligt utflyktsmål för oss. Där finns ju även ett teknikmuseum för tekniskt intresserade. När vi kollade på nätet upptäckte vi att den här helgen pågick Malmö Garden Show i slottsträdgården. Perfekt, tyckte jag. De andra hakade på. Vi tog bussen på förmiddagen ner till Gustav Adolfs torg och gick sedan därifrån. Vi gick då rakt igenom kyrkogården. Där fann jag denna staty med färgsprakande plantering.
Det är en staty av Carl Milles som föreställer Gud fadern på himmelsbågen. Man kan se hur han skapar stjärnorna och placerar dem på himlen, tror jag.
Vid kanalkanten växte stora vallmor i mängder. De lyste i rött lång väg och skrek ut sin färgprakt. De här var mycket större än de jag såg längs vägkanten på vägen ner till Malmö.
Vi var fikasugna så vi började med att stå i kö till trädgårdscaféet. Kön var lång så jag gick och spanade in några gömmor under tiden, men som vanligt var det för mycket folk i närheten. Det var nog ingen bra idé att försöka geocacha under Malmö Garden Show. När jag kom tillbaka hade de andra avancerat i kön en liten bit i alla fall.
Det fanns mycket godsaker att välja bland när vi väl kom fram. Det fanns både mat, mackor och fikabröd. Framför oss i kön i vit jacka stod en kändis inom trädgårdsvärlden. Känner ni inte igen henne? Jo, det är Pernilla Månsson Colt. Kändisar behöver också mat.
Vi bestämde oss för en jättegodrabarber- och hallonpaj med hemlagad vaniljsås. Pajen smakade verkligen hembakat. Senare såg vi de stora rabarberstånden i slottsträdgården och förstod att det var därifrån våra rabarber kom.
Styrkta av fikat kastade vi oss över utställningsträdgårdarna och trädgårdsmarknaden. De andra var kanske mindre entusiastiska än jag. Vi gick förbi de permanenta praktrabatterna som blommade framför allt i blått. Där fanns kantnepetan och riddarsporrarna och mycket annat.
Mitt i slottsträdgården såg vi en annan kändis. Det var John Taylor, slottsträdgårdsmästaren även känd från TV i samma program som den förra kändisen vi såg i alla fall ryggen av. Han svarade på frågor från besökarna. Det här är ju hans domäner.
De andra gick vidare till marknaden för att spana in bigrejer bland annat. När de kom tillbaka var de väl inte så imponerade. Själv var jag intresserad av utställningsträdgårdarna och balkongerna. Det fanns sex olika balkonger, alla med olika teman. De var förstås markplacerade, men i samma storlek som en liten balkong.
Sen fanns det nio olika trädgårdar uppbyggda och inredda av olika personer eller firmor. De varierade också väldigt mycket. Här hade jag gärna suttit och ätit middag.
Årets vinnare av Trädgårdskampen, Tony Johansson, visade sin trädgård "Egyptens Oas". Jag gillade pyramiden med plantor på olika nivåer.
Min favorit var "Kontrast i kubik" av Anna-Karin Ekwall. Den var både stram och lekfull. Det strama kom fram i kuberna och kvadraterna. Det lekfulla stod växterna och färgerna för. Jag gillade att den var färggrann. Många utställningsträdgårdar är så enfärgade och minimalistiska. Det kanske har kommit ett trendbrott här för färg och mångfald fanns det i flera balkonger och trädgårdar.
En hammock klädd i mossa kanske skulle vara mjuk och skön att sitta i, men då får man nog hålla sig till skuggan. I solen skulle den nog torka bort och bli brun och ful med en gång.
Det finns åtta permanenta trädgårdar, som jag har varit och tittat på förut. jag kom ihåg när de var ganska nya och knappt uppvuxna. Den här kallas den japanska trädgården och är väl en verklig kontrast till de andra färgglada inslagen. Men det är kul med variation. Då finns det oftast något för alla smaker.
Det fanns mycket annat för alla åldrar. Man kunde köpa mat, gå på workshops och barnen hade sin egen garden show. Vid slottsmöllan satt många och hade picknick på gräsmattan.
Jag hoppade över trädgårdsmarknaden. Det gick ju inte att köpa något för jag kunde ändå inte få med det hem på motorcykeln. I stället gick jag bortåt Malmöhus slott.
Vid entrén fanns i alla fall några Munzees som jag kunde fånga. Det blev två vanliga och en virtuell. Jag kan förstå de som hellre håller på med Munzee i stan för det är betydligt lättare att gå omkring med mobilen och scanna QR-koder än att leta upp burkar lite diskret.
Sonen anropade mig via telefonen och vi möttes igen vid slottsmöllan. Maken hade en gräsplätt att ta en liten lur på. Han kan sova var som helst, tror jag.
Sen träffade vi en trevlig man som hade dvärghöns att visa upp. Han berättade intressant om hönsen och hur man sköter dem. Det är nog de djur som är lättast att ha. De behöver bara ett litet hus och en liten rastgård att bo i. Sen kan man också släppa ut dem i trädgården på dagarna. De klarar vintern bara huset är torrt och dragfritt.
Han hade en tupp och tre hönor med sig i en bur. Sen fanns det andra i ett hus med rastgård bredvid. Det var många som ville titta på dvärghönsen.
Han plockade ut en del av hönorna så att vi kunde klappa dem och känna hur mjuka fjädrarna var. De hade en stjärtplym och väldigt vacker teckning på fjädrarna.
Efter ett tag var vi nöjda med besöket Malmö Garden Show och drog oss hemåt Eriksfält igen. Vi gick tillbaka och det var en bra bit, men det är skönt att röra på sig. Fortsättning följer....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar