Geotur Extrem med fikarunda

Geocachingutmaningarna fortsätter den här sommaren. Tidigare har det först varit att logga en cache med många favoritpoäng, minst 10, och sedan att delta i ett event. Båda har jag klarat av. Den tredje utmaningen var lite svårare. Den går ut på att logga antingen en cache med högsta svårighetsgrad, D5, eller högsta terrängranking, T5. Idag blev det en geotur tillsammans med 1000sjöar för att försöka logga båda alternativen.

Han efterlyste dem som ville följa med, men det var bara jag som hängde på. Vi träffades vid macken i Forsheda och fortsatte sedan upp till Vaggeryd. I Hjortsjön finns en liten ö eller snarare två små öar intill varandra. På en av dem finns en cache som heter Hjortsjöns fyr. Den har terräng 5. Vi lastade av kanoten vid badplatsen och sjösatte den.

Det var ungefär en kilometer fågelvägen, men när man paddlar blir det aldrig raka spåret. Dert blåste lite snett bakifrån så ibland fick vi lite skjuts men sedan kunde det vara motigt och tungt. Vi paddlade på i stadig takt medan motocrossfolket hade någon sorts tävling i närheten. Vi hörde både brummandet från motorcyklarna och speakern i högtalarna. Till slut tog vi de sista paddeltagen genom vassen och fick landkänning igen.

Sen gällde det att hitta fyren. Det blev 1000sjöar som fann den, men den lyste ju inte. Den fick en ny logg från oss båda i alla fall. Sedan paddlade vi samma väg tillbaka och drog upp kanoten på stranden igen. Därmed hade vi klarat av utmaningen och skulle få vår souvenir när vi nätloggat. Kanoten lastades upp på kanotvagnen mensedan fick den stå kvar i Vaggeryd medan vi åkte vidare till andra gömmor.

Vi gjorde ett litet försök på en svår D5-gömma i närheten, Lätt öppnad! Eftersom ingen av oss varken är inbrottstjuv eller utbrytarkung så var det inte så lätt att dyrka upp detta hänglås och komma åt loggen. Efter en stund gav vi upp och åkte vidare.

Enda behållningen på den platsen var någon näve blåbär. Blåbären håller på att mogna ute i skogarna nu. De var knappt mogna så några dagar till kan man vänta.

Vi gav inte upp jakten på en D5-gömma för det utan vi fortsatte upp till Torsvik där det fanns ytterligare en sådan. Har du vad som krävs? hade Katrin och jag kollat in för nån månad sedan. Där visste jag att vi borde kunna klara den. Själva konstruktionen som burken fanns i hämtade vi och tog med tillbaka till bilen så att vi kunde pilla med den i lugn och ro.

Vi började med att fika och samla krafter för ansträngningen. Det fanns några stora stenar vid kanten av vägen där vi hade parkerat bilen. De fick agera både bord och sittplatser.

1000sjlöar har en välutrustad bil så jag räknade med att han skulle med sig vad som krävdes för att öppna konstruktionen. Det hade han också. Efter lite skruvande kunde loggboken plockas fram och signeras. Därmed hade vi även loggat en D5:a.

Många redskap fanns att tillgå. Nu behövde vi väl inte riktigt alla för att klara den här utmaningen. Men de är säkert bra att ha till andra utmaningar.

Sen vände tillbaka söderut igen och besökte några aliens. Längs motorvägen norr om Vaggeryd finns ett antal stora skulpturer som ser ut som några rymdvarelser. Det var dit vi begav oss.

Här fanns en gömma kallad Alien i Vaggeryd. De ser nästan ut som några stora myror på långa ben. jag har sett dem många gånger när jag åkt förbi på motorvägen. Nu letade vi reda på en liten grusväg som ledde ända fram till dem.

De såg allt lite läskiga ut underifrån. Man kände sig själv som en liten, liten myra bland stora jättelika rymdvarelser. Gömman var enkel och kunde snabbt loggas innan vi letade oss ut på småvägarna igen.

Vi hade inte några speciella planer mer än de cacher vi loggat, men jag fick syn på att det fanns en fikarunda i närheten som lät lovande. Vi hittade på krokiga och skupiga vägar korsningen där fikarundan slutade. Här fanns en äldre gömma som ingen av oss loggat, Supatallen. Det var en stor rejäl tall men gömman var liten och lätt hittad.

Sen följde vi den knaggliga och gropiga vägen genom skogen där Team Abris fikarunda fanns. Gömmorna var uppkallade efter olika sorters kakor. Det hade funnits sju sorter inklusive bullen, men en sort hade väl tagit slut. Den fanns i alla fall inte på kakfatet, förlåt kartan. Här kanske ni kan gissa vilken sort vi började med.

Så här fin var inte vägen hela tiden. men visst är det vackert med alla gula blommor i mittsträngen och på vägkanterna.

Vi hittade alla sex sorterna. Ibland var gömman alldeles intill vägen, ibland fick vi gå 50-50 meter in i skogen. Men snart hade vi betat av alla fikacacherna i den roliga serien. Den här rundan kan jag rekommendera, men bäst är kanske att cykla den.

Det fanns en gömma till på samma tema. En annan geocachare från trakterna tyckte att det fattades något på fikabordet så han fixade ett komplement till fikarundan, Saknat på fikarundan. Här fick vi gå 150 mjeter rakt ut i lingonskogen, mem vi hittade det som saknades.

Sen åkte vi mot Vaggeryd igen för att hämta kanoten. Längs vägen fanns Trädens väktare. Jag hade åkt förbi här tidigare, men då var jag nog för trött för att ge mig på den gömman.

Det krävdes stege för att komma upp till väktaren och logga gömman, men det var ju inte några problem för 1000sjöars bil innehåller ju det mesta.

kanotvagnen stod kvar på parkeringen vid badplatsen så vi kunde bara kroka på den där bak på bilen och åka vidare.

Det fanns en annan gömma med D5 längs vägen. Den hade 1000sjöar redan loggat men inte jag. Här behövdes också stege. Han bar stegen ner till tunneln under E4:an. Sedan fick vi leta ett tag. Även om han loggat den förut var den inte enkel att upptäcka. Det var inte mycket som syntes av gömman.Till slut kröp den fram och jag kunde logga dagens anra D5:a.

På väggarna i tunneln fanns det även här lite konstverk. De här figurerna höll ett öga på oss medan vi letade. Sen återvände vi till bilen och for mot dagens sista gömma.

Här har vi båda varit flera gånger förut och letat. Det är en rikigt klurig burk som många gått bet på trots att den heter Lätt hittad. Inte helle den här gången fann vi den. Vi bestämde oss för att ge den en halvtimma innan vi åkte. Den halvtimman gick fort medan vi letade intensivt hela tiden utan resultat.

Vi kunde mimsa i oss några smultron medan vi suckade över gömman svårigheter. Inte är det lätt att få några hintar helle från dem som loggat. Vi börjar väl tro att de blivit strängerligen förbjudna att ge hintar och kanske till och med uppmanats att ljuga för oss. Nåväl, det blir säkert fler tillfällen att granska platsen.

Vi var i alla fall nöjda med dagens resultat. Det blev en souvenir. För min del loggade jag 13 cacher varav en T5 och två D5. Det var inte så dåligt dagsarbete. Vi åkte hemåt och skildes åt vid macken i Forsheda. Hemma hade maken och sonen lagat middag som jag kunde värma och äta innan jag loggade mina fynd på nätet.

Dentredje souvenirer är bärgad. Om knappt två veckor kommer nästa utmaning. Den blir kanske lite lättare. jag har i allaf all gjort allt för att underlätta för mina cachingvänner. Utmaningen som väntar går ut på att logga antingen en Earthcache eller delta i ett CITO-event.

Ikväll publicerades min nya Earthcache Storåns meandrar. Det gicj förhållandevis lätt att få igenom den. Det är en särskild reviewer för Earthcacher. Jag skickade in den förra veckan och jag behövde bara komplettera med en ny fråga. SEn var den godkänd. Det blev förstås 1000sjöar som kastade sig i bilen och loggade den först av alla. Resten kanske sparar den till nästa utmaning.

Själv kan jag ju inte logga den. Så jag behöver ju också någon cache att logga. Det är inte gott om ologgade Earthcacher i närheten. Kanske kan jag logga en på nästa fredag innan vi åker hem från Polen, dit vi åker nästa vecka. Det finns ju Earthcacher där också. Men man vet ju aldrig. Andra alternativet var att delta i ett CITO-event. Ikväll skickade jag in ett CITO för granskning och det blev fort godkänt. Det komme att hållas i Forsheda dagen efter aatt vi kommit hem. Förhoppningsvis blir vi inte försenade och missar hemresan. Något CITO har jag inte ordnat förut. Tanken har funnits och nu ska det bli av.