Söta och blöta

Idag blev det en tur in till stan för att kolla lite saker. Jag hälsade bland annat på dessa trevliga hundar. Zack hade vuxit sedan jag såg honom sist. Nu hade han fått besök av Ella som bor hemma hos honom några dagar.

Jag hade med mig en liten present till Zack och en budapestrulle till oss andra. Det var inte så dumt med lite kaffe och gott prat en stund.

När jag åkte hemåt, gick andra ut på en liten runda. Det regnade en del idag också. Zack ville inte gå ut i regnet, men det gick bra när Ella var med.

Både på ditvägen och hemvägen servade jag en av mina egna gömmor som behövde nya loggremsor. Sen stannade jag till på ett ställe och tog en liten promenad. Hit har jag länge tänkt gå för här har jag aldrig varit.

Det fanns en stor lada och bakom den många stora flyttblock som landisen måste ha släppt ner här. De var riktigt häftiga. Synd att jag inte hade med mig någon burk, men det går ju återvända dit och lägga ut en gömma senare.

En hel hop tranor lyfte och flög iväg trumpetande över nejden. Det blev en vacker kvällsbild, nästan lite japansk touch på det hela.

Vid ladan hittade jag slåttergubbar. Det var längesen jag såg dessa gula blommor. De fanns på ett ställe vid mitt färäldrahem, men de är inte så vanliga nuförtiden.

När ajg gick tillbaka mot bilen, hittade jag en myrstack som levde på gränsen. Jag fick vissa associationer till Berlin innan murens fall. Detta kanske är myrvärldens motsvarighet till järnridån.

Jag tog bilen en liten bit till. Sen parkerade jag och gick längs en traktorkörväg ner mot ån. Det syntes riktigt mörka moln borta vid horisonten, men solen sken där jag gick.

Röllekorna växte vid körvägens kanter. De skiftade i svagt rosa. En del av dem gör det medan andra är helt vita.

I en åkrök speglade sig den andra strandkanten i vattnet som sakta flöt förbi. Här var det riktigt vackert vid den ringlande ån.

Strandbankarna var höga och det växte högt gräs på kanterna. Solen sken på gräset medan molnen drog ihop sig och mörknade alltmer.

Det var nog dags att dra sig mot bilen ifall det skulle komma en störtskur. Timotejen vajade i den svaga vinden.

Nere i ävjan blommade de gula näckrosorna i solens sken. Alarna kantade åns stränder.

Jag blev inte blöt av något regn utan av att vandra fram genom det höga gräset som var blött efter tidigare skurar. När jag gick nere i spåren på vägen, var gräset ibland lika högt som mina axlar. Skorna blev genomblöta och byxorna dyngsura upp till låren. Det var tur att jag skulle åka raka vägen hem, men en fin promenad blev det i trakter jag inte besökt trots att de ligger så nära och jag ofta passerar förbi.

Avslutar med några fina bilder på fjärilar som jag lyckats fånga med kameran. Det är inte så lätt alltid. Oftast flyger de snabbt iväg när jag närmar mig.  Men de här satt kvar tills jag hann fotografera dem klart.