Glass och burkar i Östergötland

Ett av sommaren mål var att göra en liten resa till Linköping. Det som startade tanken på denna resa var att jag läste om den bönevandring utifrån Frälsarkransen man skapat i Linköpings domkyrka. När jag läste om den, ville jag genast åka dit. Att det blev just fredagen igår berodde på att det skulle hållas ett glassevent då och det passade bra för mig.

Jag åkte inte förrän vid tiotiden efter förmiddagsfikat med maken och hunden. Sen körde jag direkt upp till Östgötaporten. Där handlade jag en ciabatta med kyckling på macken innan jag parkerade vid ett av rastplatsens bord. Här har jag varit förut och letat efter en gömma tillsammans med CO 1000sjöar, men då var den borta. Det var när vi åkte till FAD i Södertälje. Nu fanns den på plats och jag kunde snabbt logga den i blåsten. De stora blåklockorna vajade i vinden och klämtade ljudlöst. Jag hittade lite mogna smultron också.

Det var lite för blåsigt att sitta vid bordet så mackan fick intas i bilen i stället. Jag hade kaffe med mig i en termos. Det var fler som stannade vid de andra borden för att fika. Resten av gömmorna som den vid macken hoppade jag över och fortsatte sedan mot Linköping. Målet för dagen var inte en massa gömmor loggade utan hellre kvalitetsgömmor och lite ovanliga gömmor plus eventet och domkyrkan.

Jag anlände till Östgötametrolpolen och hittade en parkeringsplats inte långt från katedralen. Jag siktade först in mig på denna imponerande kyrka. Jag kommer att berätta mer om mitt besök inne i kyrkan i ett annat inlägg för det går åt ett eget för den upplevelsen. Runt domkyrkan skulle man kunna gå en Whereigo som är ett slags digitalt spel i verklig miljö. Jag hade laddat ner den cartridge man behöver i min mobilapp. Först strulade det med kartan och satelliterna men när jag fick igång dessa kunde jag starta spelet. Jag löste första uppgiften och fick fram nästa steg på kartan. Plötsligt försvann det och jag lyckades inte få fram det igen. Så då gav jag upp försöket. Det är så med WIG att det ofta strular har jag hört. Jag har prövat att skapa ett eget och det hoppas jag att jag snart ska få att funka.

I stället tog jag en liten promenad genom stadens centrum. Jag hade ett par timmar på mig men jag måste fylla på pengar i parkeringsautomaten också så jag kunde inte gå alltför långt bort. Jag hade kollat på några andra gömmor i närheten, men en del verkade lite knepiga att hitta och vid den enda myst jag försökte mig på skulle man hitta röda och svart saker att räkna. Jag såg inget rött eller svart på den ödsliga kullerstensplan jag hamnade på. Ibland kan det vara svårt att veta hur CO tänker när det gäller mystar och deras konstruktion. Det utvecklas gärna en viss kultur på orterna som det tar tid att upptäcka. Den tiden hade ju inte jag på mig.

I stället satsade jag på några enkla traddar längs vägen jag gick. Strykjärnet var den första. Där skulle man leta efter hundens favorit och den hittade jag snabbt.

Jag fortsatte min promenad genom en lindallé mitt i esplanaden. Här var det svalt och skuggigt. Säkert skönt en varm och solig dag. Men den här dagen var lite blåsig och ganska molnig även om solen tittade fram lite senare.

Lindarna var översållade med blommor som doftade sött.

Det blev dessutom ett oväntat möte med en ängel som plötsligt stod där framför mig i lindallén. Elsa Brändström kallades ju Sibiriens ängel. Hon arbetade för krigsfångars rättigheter under första världskriget och fortsatte efter kriget med humanitära insatser i Tyskland och USA. Hon gick i skolan i Linköping. Här hyllades hon med en egen statyr.

Innan det var dags för glasseventet loggade jag tre gömmor i en serie kallad Tegel. Gömmorna fanns vid gamla tegelbyggnader. Flera av dem byggdes 1912.  Först ut var Frimurarhotellet, tegel::hotell. Sedan promenerade jag vidare till tegel::cirkus, som låg vid en permanent cirkusbyggnad. Det fanns tydligen flera sådana runt om i Sverige för hundra år sedan och inte bara den de flesta känner till i Stockholm. Annars tänker man mest på cirkusar som ambulerande tältsällskap.

Det skulle finnas ytterligare en tegelgömma vid ett torn intill en fabrik, men där var så sunkigt och det satt en man i en skåpbil och tittade på mig, så jag avbröt sökandet och fortsatte till tegel::skola. Den passade mig bättre.

Vid skolan blommade de röda rosorna och de vackra blå lavendlarna alldelses överdådligt. Cykelställen stod tomma och parkbänkarna likaså. Det är ju sommarlov även här.

Nu var det hög tid att bege sig till Bosses glassbar. Utanför på gatan hittade jag ett litet gäng som såg ut att vara geocachare. Det var inte en enda jag kände av dem. Vi pratade lite och strax efteråt dök arrangören LHCper upp. Den här dagen firade han 5 år som geocachare. Därför ordnade han detta event. Vi signerade loggboken och tittade på lite spårbara som man brukar göra.

Eventet hölls på gatan utanför glassbaren. Det fanns ingen uteservering vid den, bara vid grannarna som sålde kaffe och crepes. Vi upptog hela den smala gatan så när det kom en bil som ville passera fick vi stiga åt sidan.

Det var ingen presentationsrunda så jag hade ingen aning om vilka de andra var. Jag kände igen något namn i loggarna sedan, men vi har aldrig träffats förut. Däremot har jag träffat sambon till damen i rött. Han ordnade Gnosjös enda event på julafton förra året. Då var vi tre deltagare. Den här dagen var vi 13 som samlades.

Glassen var god i alla fall. Det blev blåbär och lakrits för min del. De hade ju inte viol. Det enda stället som har den smaken är nog Glaciären i Karlskrona.

Geohunden Alice var med och hade gärna slickat lite på glassarna, men det fick hon inte.

Efter en stund var jag tvungen att avvika för att inte riskera parkeringsböter. Så jag sa hejdå till alla geocachare och tackade för mig. Det var dags att logga lite andra gömmor innan färden hemåt anträddes. Men mer om det senare.

I och med detta eventsbesök klarade jag av andra sommarutmaningen från Groundspeak som gick ut på att delta i ett event. Nästa utmaning kan bli svårare. Då gäller det att logga en D5 eller en T5, alltså en geocache med högsta svårighetsgrad eller högsta terrängranking. Får se om det kan bli en öcache med kanoten eller en klurig myst som jag löser. Men först ska jag försöka fixa till en egen D5-myst som jag har på gång.