Blommor, gravfält och torn

Det märks att vi närmar oss midsommar. Alla blomster till midsommarkransar och stänger börjar slå ut. Igår tog jag stigen över åkern ner till postlådan och då hittade jag en massa prästkragar. Idag hittade jag stora ruggar med blåklockor. Jag gillar blåklockorna. De är så skira som tunt ljusblått papper, men starka nog att klara både regn och vindar. Annars var vädret hyfsat idag. Det blåste en hel del, men det höll uppe tills ikväll. Men då har det regnat desto mer.

Vi kunde i alla fall sitta ute och äta lunch. Det blev potatismos, hemlagat förstås av maken, och ugnsbakad lax med citronsås, fixad av mig. Vi lät oss väl smaka för det var riktigt gott. Precis när vi ätit upp den sista tuggan, plingar det till i mobilen, två gånger till och med. Jag kollar mejlen och ser att våra danska vänner varit i farten. Först kom en cache 9.8 km härifrån fågelvägen. Nästa var ännu närmare, bara 6,1 km. Jag rusade in till datorn. Som tur var, satt GPS:en redan inkopplad. Det gick snabbt att ladda koordinaterna, byta till bättre skor och greppa cachingbagen. På några minuter var jag klar att starta geobilen och rulla iväg.

Jag stannade vid den närmaste. Här har vi varit förut och loggat en cache i närheten. Denna nya heter Gravfält och ligger i Slättö. Jag visste precis vart jag skulle redan när jag såg namnet och avståndet hemifrån. På parkeringen vid informationstavlan stod redan en bil. Jag kände inte igen den, men jag anade vems den var för på vägen mot gravfältet gick en man. Det var ena halvan av Team Fridhem. Det kunde man ju anat för de bor ju alldeles i närheten. De har tydligen bytt bil. Jag sprintade efter honom. Sen letade vi en bra stund utan att hitta gömman.

Vi började nästan misströsta, när vi fick se en välbekant bil närma sig på vägen. Det var förstås 1000sjöar som anlände efter att ha FTF:at den andra nypublicerade cachen i Svanaholm. Vi fortsatte med nya krafter att leta, men det gick inte bättre för det. Då kom en räddande ängel i sin bil. Det var Henke3 från Ljungby, som jag inte träffat förut. Han hade fått mejlen om släppen på väg från Ljungby till Forsheda och tagit en lite annorlunda rutt. Han hade med sig sin hund, en trevlig och glad ettårig boxer. Det var precis vad vi behövde - en spårhund.

Nu var han kanske inte till så storhjälp. Han skuttade mest runt ibland liljekonvaljebladen på marken och lekte med pinnar.

Det dröjde inte så länge till så hade Henke3 den lilla behållaren i handen. Den var riktigt klurigt gömd på ett naturligt ställe. Äntligen kunde vi plita ner våra alias på loggremsan. Vi delade förstås alla fyra på FTF:en. Det blev en liten pratstund innan vi skildes åt. Team Fridhem hade släktingar från Holland på besök och skulle åka till Store Mosse. Henke3 traskade iväg till den andra gömman i närheten tillsammans med 1000sjöar, som ville kolla sin cache. jag återvände till parkeringen. Där hittade jag cacheägarinnan Krusander, om undrade om vi hade hittat den. Hon stannade till där när hon såg bilarna. Det blev lite mer prat innan hon åkte till Forsheda för att handla och jag for till Svanaholm.

Det finns numera ganska många cacher i lilla Svanaholm, tack vare Krusanders. De bor där när de är i Sverige. Annars hör de hemma i Helsingör. När jag kollade kartan, förstod jag ganska snabbt ungefär var gömman fanns och kunde välja rätta vägen.

Här hade de kallat cachen för Tower. Först hade den #2 som tillägg, men det är numera borttaget, ser jag. Jag hade annars hoppats på fler torncacher. Tornet var förstås ett jakttorn vid grusvägen till Bökkullen. Jag behövde inte leta så länge här utan kunde snabbt plocka fram den minimala behållaren ur sitt gömställe, där den satt och log mot mig. Så var den gömman också loggad.

När jag kom hem blev det en långpromenad med hunden. Han blev ju inte så glad över att behöva stanna hemma. Jag fick kompensera det med en lång runda i skogen. Sen var han trött och vilade gärna i sin bädd. Sonen fixade äggröra till kvällsteet. Under tiden lyckades jag lösa en mysteriecache som jag inte hade en aning om hur jag skulle lösa när den kom. Jag fick en liten aning, men det var inte förrän nu som jag prövade om min idé stämde. Efter några försök fick jag grönt i geocheckern. Då blir man glad. Den finns i Smålandsstenar så vi får se när färden går åt det hållet.