Rosor och sommarlovspyssel

Vissa dagar får man en hel gjort. Andra dagar blir man inte färdig med något. Den här dagen, som nu är till ända och övergången i nästa, hörde faktiskt till den första kategorin. Även om jag sov ganska länge, hann jag med mycket.

Det blev den vanliga turen med hunden, men han var inte så intresserad av någon långpromenad. Det räckte gott med en kortare tur. Sen sprang han runt i trädgården medan jag pysslade där. Jag tog en runda bland mina rosor. En del har börjat blomma. Andra har tagit stryk av vintern och kanske inte blommar i år. Klätterrosorna har fått böja om från grunden.

Lite trädgårdsarbete var lagom pyssel på förmiddagen. Jag hade lite plantor som behövde planteras ut eller planteras om. Det fanns några astrar och lövkojor, som ville ha en plats att utvecklas på. Därför hämtade jag spaden och grävde upp lite i kanten på en av rabatterna. Det hade vuxit in så mycket gräs där, men när jag fått bort det, hade jag en plats för de små plantorna.

Sen hade jag tre egna tomatplantor, som var betydligt mindre än de som jag fraktade hem från Skåne. De behövde en större kruka med mera plats för rötterna. När jag var klar hade de det. Nu hoppas jag de växer till sig och sätter frukt. Blommor finns det redan på dem.

Efterträdgårdsarbetet var det dags för tvättstugan. Jag satte igång en maskin, som fick gå medan jag lagade lite mat. Idag blev det pasta och korv stroganoff med falukorv och äpplen. Det blev riktigt gott om jag får säga det själv.

På eftermiddagen skjutsade jag in sonen till svärfars hus i Forsheda. Han skulle klippa gräset där enligt önskemål. När vi kom dit upptäckte vi att halva gräsmattan var klippt. Men han letade upp gräsklipparen och satte igång att klippa resten. Under tiden tänkte jag och hunden ta en tur åt Hånger. Där fanns ju några sommarlovscacher som jag inte loggat.

Den första fanns vid en liten kommunal badplats vid sjön Södra Fyllen. Det var en liten mysig badplats, men idag var där inga sommarlovslediga som plaskade i vattnet. Det var alldeles folktomt.

Där fanns omklädningsrum och toalett som till och med var handikappanpassad. Gömman hade en tydlig ledtråd och hittades omgående. Den var en fin liten burk.

Vi stannade inte så länge nere vid sjön utan åkte tillbaka upp till vägen. Den lilla grusvägen ner till sjön gick genom en vacker bokskog, som påminde mig om skånebesöket.

Bokskogar är lite speciella. Det sluttade lite även här. Vi stannade till under bokarnas skugga och jag gick ut för att fotografera lite medan hunden fick vakta bilen.

Det fanns kryptogamer här också på marken. På ett ställe växte det en hel koloni av skira ormbunksblad. Det såg annorlunda ut mot omgivningen där marken var täckt av gamla fjolårslöv.

Ormbunkar kan vara vackra och ha spännande former. Här var det träjon som huserade. Det finns många olika arter inom ormbunksväxterna, men det är inte så många som vi kan namnet på. För det mesta får de väl heta bara ormbunkar.

Jag hittade harsyra här också. Sen återvände jag till bilen och körde tillbaka mot Forsheda. Jag tänkte att jag får spara den andra sommarlovsgömman i Kockabo till en annan gång. Sonen skulle nog snart vara klar med gräsklippningen. Det dröjde inte många minuter så kom ett SMS om att han var klar. Då var jag redan på väg till Forsheda.

Ikväll har jag dessutom blivit klar med ett långdraget projekt. För två år sedan påbörjade jag projektet. Då läste jag om ett pinnstolsprojekt. Man skulle göra något av en pinnstol. Inte för att jag tänkte skicka in mitt bidrag till den utställning man tänkte orda, men jag blev inspirerad att börja sticka och klä in hela stolen. Jag hade sett en instickad cykel lite tidigare på Vandalorum. Det började bra och allt blev färdigstickat. Jag började montera ryggstödet och sedan sitsen. Frambenen blev också klara så småningom, men sen tröt orken. Stolen har varit halvfärdig länge nu. Men idag tog jag tag i det hela och satte igång att klä in bakbenen. det var ju egentligen så lite kvar. Det tog nog mindre än en halvtimme att avsluta det hela.

Ibland är det så med projekt vi ger oss in i. Vi blir aldrig riktigt färdiga för vi håller inte ut in i det sista. Sen kan det vara så svårt att komma igång igen. Ibland kommer vi aldrig mer igång. Projektet blir aldrig avslutat. Vissa projekt tar lång tid och då är det lätt att ge upp. Vissa projekt är livsprojekt, som vi håller på med hela livet. Många relationer är livsprojekt. Ibland är det motigt och vi frestas att ge upp, men då gäller det att hålla ut. Det finns oftast en ljusning på andra sidan tunneln.