Regncaching i Jälluntofta

Egentligen hade jag tänkt att ta det riktigt lugnt hela söndagen. Jag vaknade med huvudvärk. Så jag fick stanna hemma från gudstjänsten. Efter lite frukost, vila och kaffe kändes det bättre. Strax innan tolv kom det ett gäng nya cacher nere i Jälluntofta, men jag tyckte att det var lite för långt att åka på. Jag chattade lite Katrin och vi kom överens om att ge oss ut på en liten tur senare på dagen. Först skulle vi laga mat och äta middag. Hemma hos oss blev det pepparbiff. Det regnade nästan hela tiden. Både maken och jag fick SMS från Telia som varnade för åskväder. Vilken service! Fast det hade vi redan märkt själva.

Jag ringde Katrin och vi bestämde oss för att åka till Jälluntofta i alla fall. Vi trodde nog att några andra skulle ge sig och leta, men inga FTF-jägare hade loggat några burkar. Vi hade satt bevakning på cacherna så det visste vi. Hon och Fredrik kom och plockade upp mig. Så åkte vi på småvägarna neråt hallandsgränsen.

Den första gömman låg vid ett odlingsröse. Vi körde förstås så nära vi kunde och parkerade vid vägkanten. Sen fick vi gå en bit på Jälluntoftaleden. Alla gömmorna låg längs leden. Förra året kom det fem gömmor där. Då gav vi oss också ut på FTF-jakt. Det var där vi mötte våra danska cachingvänner för första gången. Först tävlade vi mot varann, men sen samarbetade vi på de sista gömmorna. Då blev det fyra FTF:er för oss. Skulle de bli det idag också?

 När vi stannade bilen, hörde vi åskan mullra. Det regnade och det var blött i gräset längs stigen. Vi behövde inte gå så långt i regnet. Här fanns spår av gamla odlingsmarker med stenrösen. Idag betades markerna, men inga djur fanns i hagarna. Det var Fredrik som hittade den första gömman och det var tomt i loggboken.

Vi återvände till bilen och körde vidare till nästa gömma. Under rundan körde vi förbi många fina gamla hus. Vid andra gömman parkerade vi vid ett. Där bodde nog ingen i alla fall inte permanent. Vi såg inga invånare. Det fanns en stig bredvid trädgården som ledde in till leden och den tog vi.

Stigen förde oss till en sluttning där man röjt och avverkat skogen. Då kunde man se flera ruiner från forna dar. Gömman fanns vid en gammal källare. Det blev jag som fick klämma mig in och leta efter gömman. Jag kikade runt och fick syn på något avvikande men ända något som passade in. När jag kollade lite noggrannare förstod jag att det var gömman. Den var riktigt fiffig och välarbetad. katrin och jag fick hjälpas åt för att få tag på loggremsan. Det krävdes både magnet och pincett. Sen återställde vi den och gick tillbaka till bilen.

Nu fick vi åka lite längre fast gömman inte fanns så långt borta, men vi fick köra runt för att komma så nära som möjligt. Vi körde förbi några ställen och fortsatte sedan på en skogsväg. Där fanns det stora vattenpölar och gropar, men Fredrik rattade geobilen förbi dessa. Till sist fick vi ställa bilen och gå runt en vik av sjön som hette Väglången. Gömman fanns vid en fin liten rastplats vid sjön.

Det var en vacker lite sjö med näckrosor. Nu var det grått och regnmulet så vi gick direkt till gömman. Det var jag som hittade den skickligt gömda skatten. Sen hjälptes vi åt att logga och återställa den.

Det rök om vattnet. Även om det var blött så var det inte kallt i luften. Vi blev våta om byxben och skor, men vi frös inte som tur var.

Om vi hade haft fika med oss, kunde vi ha tagit en paus här. Det fanns ju bord och bänkar att sitta på. Nu hade vi inte något med oss för vår del.

GeoTess måste förstås pröva vattnet. Hon hoppade i och tog ett litet bad. Hon älskar ju att bada och tar alla chanser hon får. Sen ville hon ligga intill mig i bilen med huvudet i mitt knä. Det tyckte inte jag var en bra idé.

Tess fick i alla fall lite att smaska på. men först fick hon göra lite konster på matbordet. Det gjorde hon gärna bara det fanns godis som belöning. Sen gick vi tillbaka. Bilen fick rulla samma väg tillbaka. Fågelvägen var et nära till den sista gömman, men vi fick köra vägarna och då blev det lite längre.

Dagens sista gömma var egentligen den första på Jälluntoftaleden. Vi parkerade vid bygdegården där leden startade. Det var en trevlig led och ganska omväxlande natur man gick genom. Ibland var det odlade marker, ibland gick man genom skogen. Det var barrskog och det fanns lövskog. Förra året gick vi genom bokskog och uppe på en rullstensås. Hela leden är 11 km lång. Det är en lagom lång dagsutflykt.

Vid bygdegården fanns informationsblad med karta att hämta. Där fanns korta beskrivningar på platser man passerar längs leden.

Vi började gå längs leden för att komma till nästa gömma. Det regnade fortfarande. Ibland avtog det för att sedan sätta fart igen. Först gick vi genom odlingsmarken, sen kom vi in i granskogen. Vi hörde taltrasten som sjöng vackert för oss.

Gömman fanns vid bron över en bäck. Den fanns inte precis vid bron. Vi fick leta lite. Vi var lite osäkra på vilken sida om bäcken den fanns. GPS:erna var också osäkra. Vi spred ut oss lite och letade. Till sist hittade jag den fina förklädda gömman nära bäcken. Det var en sinnrik konstruktion som krävde lite försiktighet vid handhavandet. Katrin och jag fick hjälps åt igen, men vi förstod ganska snart hur den var konstruerad. Vi kunde få fram den minimala loggremsan och plita ner våra namn. Sedan tog det en liten stund att återställa den och sätta tillbaka den på samma plats som innan.

Därmed var alla dagens nya gömmor loggade. Det blev fyra nya FTF:er. Det kanske var regnet som avskräckte alla andra. Men vi var nöjda med dagens skörd. De andra gömmorna i området sparade vi till en annan gång. Vi åkte hemåt och lämnade Jälluntofta bakom oss för den här gången.

På hemvägen stannade vi till vid en gömma som jag redan loggat. Den kom långfredagen och jag hittade den någon gång i påskhelgen. Men Katrin och Fredrik hade inte loggat en tidigare. Så de fick tag på en femte cache den här dagen. Sen åkte vi direkt hem hit och de lämnade av mig på gårdsplanen innan de fortsatte hem till stan. Det blev ännu en lyckad cachingtur även om vädret inte var så gynnsamt.

Nu hoppas vi att det regnat klart. Alla sommarlovsfirare vill ju ha sol och bad, inte regn och rusk. Även vi som ska jobba några dagar till ser helst sol. Imorgon blir det kvalitetsarbete för hela slanten. Inte lika roligt som geocaching.